onsdag 29 september 2010

En bra lärare

Jag måste ju säga att jag verkligen är otroligt nöjd med Amandas lärare. Hon har ju visserligen inte haft henne i mer än typ 1,5 månad, men hittills har hon varit bra i alla fall.
Först var det ju våra läseboksbekymmer som hon direkt hörsammade och åtgärdade ... som jag skrev om här.
Men nu var det en annan sak också ... Det är ju nämligen så att Amanda har gått och snörvlat och hostat en tid. Visst ... det var ju inte så länge sen hon var sjuk ... men eftersom hon verkar vara frisk i övrigt, så misstänker jag och maken att hon har TICS.
Viktor gick vi ju och utredde i 2 års tid för sin hosta som aldrig gick över. Det blev bättre under sommaren, men så fort han blev sjuk på hösten, så fick han hosta igen ... en hosta som aldrig gick över. Vi gjorde alla möjliga tester, men inga fel påvisades och tillslut tyckte läkaren att vi skulle avvakta och sa att han tills vidare klassade det som TICS. Den teorin verkar nu rätt troligt, eftersom han i år lyckades bli kvitt sin hosta efter höstens första förkylning ... för första gången på flera år ... och det känns sååå skönt!
Men ... nu tror vi att Amanda kan ha drabbats av samma sak. Hon har haft liknande besvär tidigare och då fick vi höra att det troligtvis rörde sig om TICS. Det har dock varit bra ett tag, men nu verkar det ha kommit tillbaka.

Hur som helst ... på tisdagar har Amanda en speciell slags gympa, som de inte behöver byta om till ... och i den gympan har de även en annan lärare. Förra veckan, så hade Amanda snörvlat på den lektionen ... så som hon alltid gör ... och då hade läraren frågat om Amanda behövde snyta sig. Amanda behövde ju inte det, eftersom snörvlingarna kommer automatiskt och då hade läraren sagt åt henne att sluta upp med det där.
Amanda berättade det för oss efteråt och var så ledsen. Hon hade ju fått hålla sig hela lektionen och det hade varit JÄTTE jobbigt, sa hon och grät. Så ville hon att vi skulle prata med hennes lärare.
I måndags kväll så skickade maken ett mail till Amanda klasslärare, där han berätta om våra TICS-teorier och om vad som hänt på gympan.
Amandas fröken hann dock inte få mailet före det var dags för special-gympan, så hon frågade Amanda vad det rörde sig om. Amanda hade ju sagt att pappa skickat ett mail och så började hon väl oroa sig för gympan. Så Amanda berättade vad det handlade om ... och då hade tydligen fröken förstått direkt. Vi har ju inte sagt någonting till Amanda om ticsen, men hennes lärare hade visst misstänkt samma sak ... att Amanda hade TICS ... för hon hade sagt det till den andra läraren ... att hon trodde det var därför Amanda höll på att snörvla ... det hade hon sagt före lektionen och innan hon läst makens mail.
Så jag är verkligen jätte nöjd med henne hittills. En jätte bra lärare! Hon tar tag i saker med en gång och vill att vi ska prata med henne direkt om det är någonting.
Hon skrev ju sen till oss att hon förstod att Amanda blivit ledsen, eftersom hon inte kan hjälpa att hon snörvlar och hostar. Men nu är den andra läraren medveten om saken, så nu kommer det nog bli bättre.

Lite om TICS:
"De vokala ticsen startar ibland på motsvarande sätt med t ex en irritation i halsen som leder till ideliga harklingar."
"Tics finns som ett oftast övergående fenomen hos barn"
"Vanligast är att barnet får de första tecknen på tics när det är mellan fem och sju år."
"Tics börjar i barndomen, inte i vuxenåldern. Hos de flesta försvinner det i sena vuxenår och är sällan besvärande."
"Enkla relativt snabbt övergående tics är inte ovanligt bland barn i allmänhet. Omkring vart femte barn har tics någon gång under uppväxten. Särskilt vanligt är det med tics i tidig skolålder."

"Oftast går ticsen över spontant efter en tid om man inte fäster så stort avseende vid dem."


Detta stämmer ju rätt bra in på Amandas symptom. Tidigare var det mest harklingar, men nu är det mer snörvlingar, hosta och harklingar.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar