måndag 28 februari 2011

Trött idag

Idag har jag verkligen känt mig riktigt seg. Jag hade jätte svårt att somna igår kväll. Låg nog vaken i några timmar innan jag tillslut lyckades somna. Jag var ju ledig förra veckan och eftersom jag gick upp rätt sent igår morse, så var mitt huvud inte riktigt så trött som jag hade velat. Kroppen, var dock totalt utmattad. Hela kroppen kändes riktigt slut. Kanske kan det ha berott på att jag åkte skridskor igår? Hade ju inte åkt på ca 5 år ... och före det, så hade jag inte åkt sedan jag gick i högstadiet. Men igår kväll var vi till ishallen, hela familjen ... och alla åkte vi skridskor. Eller ... de andra åkte. Själv, så försökte jag mest hålla mig på benen och fokusera blicken framför mig ... och se till att jag inte gled iväg för långt ifrån sargen. Haha! :-D
Inte åkte jag ju särskilt länge heller, men ändå blev jag så otroligt trött i kroppen ... fast inte i huvudet. Min hjärna ville inte alls slå ifrån igår kväll. Nej, hjärnan ville fortsätta tänka ... tänka på allt möjligt ... så som den alltid vill ... särskilt på kvällarna och särskilt de stunder som jag verkligen skulle behöva sova.
Sen hade jag ju hemskt ont under min stortå också. Det hög som bara den inne i tån ... som ett jätte hårt tryck ... och det gjorde ju inte heller saken bättre.
Men slutligen så lyckades jag ju somna i alla fall ... fast jag fick alldeles för lite sömn. Jag tror ju dock det kommer funka bättre att somna nu ikväll. Känner mig riktigt trött. Är ju tungt att jobba igen också ... efter att man varit ledig en vecka. Då blir man lite extra trött ... så därför tänkte jag lägga mig nu.

söndag 27 februari 2011

Så var det dags igen ...

Nu är det officiellt, på alla håll och kanter ... så nu kan jag gå ut med det i bloggen också ...
Vi ska nämligen flytta ... IGEN ... 1,5 år tog det den här gången. De som känner oss, vet ju att vi flyttar runt en del. Trivs vi jätte bra på ett ställe, så brukar vi bo där ca två år. Annars blir det kortare tid. Det senaste stället vi bodde på ... ett jätte fint hus i ett väldigt bra område och med världens havsutsikt ... där trivdes vi otroligt bra och ville egentligen inte alls flytta därifrån. Ändå bodde vi "bara" där i 2,5 år ... men det var faktiskt rekord för oss. Maken började ju plugga, så vi ville inte chansa med att bli fast med höga bostadslån och endast min inkomst. Därför valde vi att flytta till vår nuvarande bostad ... en 3:a inne i stan.
Det är inte ofta som vi har flyttat för att vi inte trivts. Faktum är att vi har trivts på nästan alla ställen som vi bott på. Egentligen är det nog faktiskt bara två lägenheter som inte alls har känts bra. På dessa ställen blev vi heller inte långvariga ... endast 4 respektive 5 månader. Men alla andra ställen har varit jätte bra ... och vissa ställen skulle vi nog ha kunnat bo längre tid på. Men ... så har något hänt ... något som gjort att vi återigen börjar fundera ... fundera på en ny flytt. Hittills har det aldrig varit jag som först kommit med idén till att flytta. Jag hatar allt jobb en flytt faktiskt innebär och jag har verkligen trivts överallt som vi bott ... ja, nästan överallt, i alla fall. Jag har åtminstone aldrig vantrivts någonstans. Faktiskt inte.
Men ... den här gången är flytten faktiskt MITT "fel". Det var JAG som hittade annonsen och visade den för maken ... och han nappade ju såklart direkt på idén och tog kontakt med annonsören. Vi var sen dit och tittade ... sen funderade vi en massa ... och efter att vi funderat klart, så bestämde vi oss för att vi ville hyra lägenheten om vi fick ... och tydligen tyckte hyresvärden att vi verkade okej som hyresgäster. :-) Så i fredags skrev vi kontrakt ... och därmed blir alltså ytterligare en flytt av.
Anledningen till att jag ens tittade på hyresannonser, var nog för att jag har känt mig rätt irriterad den senaste tiden ... irriterad för att vår lägenhet känns så himla trång. Framförallt barnens rum, har känts trångt. Man kan städa hur mycket som helst och ändå känns deras rum otroligt stökigt. Det GÅR inte att reda upp där ordentligt och det känns inte alls kul. Ändå har vi faktiskt en rätt så stor lägenhet ... en 3:a på 95 kvm ... så liten, är den ju inte. Men barnens rum känns litet ... litet, för att dela på två.
Så såg jag den där annonsen ... centralt i Mariehamn ... en 3:a på 125 kvm ... och med i princip samma hyra som vi har nu. Den största nackdelen med lägenheten ... och det som gjorde att vi faktiskt tvekade något ... var ju det faktum att det bara är en 3:a. Barnen kommer fortfarande få dela rum ... något som Viktor helst inte vill, men något som Amanda tycker är toppen. Fast ... när vi varit och kollat in lägenheten, så var det ändå så mycket som var så oerhört positivt. Den kändes ju så stor ... många små skrymslen med mycket förvaringsmöjligheter, barnens rum var MYCKET större än nu och köket var jätte häftigt. I köket fanns en fungerande vedspis och en köksö med gasolplattor, glaskeramikplattor, grill och fritös. RIKTIGT häftigt! Rena drömmen för oss, som gillar att laga god mat.
Dessutom fanns det ju badrum med badkar och en separat toalett. Badkar, har ju Amanda velat ha länge, så det blir ju himla kul att kunna bada igen.
Mitt och makens sovrum blir ju dock mycket mindre än vårt nuvarande, men det gör egentligen inte så mycket. Huvudsaken är ju att sängen får plats ... och nattygsborden. Skrivbordet, kan vi ha i den gigantiska hallen ... och våra byråer, får man väl placera där det får plats.

Igår var vi och kollade i möbelaffärer, för nu har vi tänkt byta ut alla våra sängar. Äntligen ska barnen få RIKTIGA sängar ... istället för deras nuvarande loftsängar med skumgummimadrasser. Nej, nu blir det mer ungdomliga sängar för dem ... med riktiga, fjädrande madrasser. Det blir nog stor skillnad för dem.
Vi beställde varsin likadan madrass till dem, fast med olika färg på klädseln (Viktor ville ha svart klädsel och Amanda ville ha vit). Benen på madrassen kommer vara vita.
Så beställde vi varsin sänggavel till deras sängar.

Amanda valde denna: 

Och Viktor valde denna:
 
Det kommer nog bli himla snyggt i deras sängar nu ... och sååå mycket lättare att bädda.

Jag och maken, ska ju också byta ut vår säng nu. Det borde vi ha gjort för länge sen, egentligen, eftersom den varit trasig länge. Madrasserna är trasiga på undersidan och även sängstommen är trasig här och var. Det har den nog varit under flera flyttar redan, men ... det kostar ju en del att köpa nya sängar, så därför har det inte blivit av tidigare. Men NU blir det nytt! Ska bli så, så skönt! Både ny sängstomme och nya madrasser, blir det.
Den här sängen har vi beställt till oss:
http://www.mio.se/ImageVaultFiles/id_2231/cf_216/2231-grace_14558.png 
 Den passar bra till våra sängbord, så det blir nog riktigt snyggt. 

Så ... nu har vi en väldigt hektisk tid framför oss. Hua! Packning, flytt, uppackning ... och så måste man ju sköta det vanliga livet, precis som vanligt också. Blir nog rätt jobbigt, skulle jag tro. Fy! Men ... det är ju självförvållat ... och dessutom var det ju min egen idé den här gången. Ingen annan kan jag skylla på. 
Fast man får ju mycket "gratis" träning åtminstone. Det är långa och rejäla träningspass som flyttande innebär. Även om jag har stor vana och är väldigt effektiv, så BLIR det ändå alltid fruktansvärt mycket jobb ... särskilt när man har så mycket grejer som vi har. Ska blir hemskt skönt när allt är klart ... om typ en månad. Vi tänkte ta den stora flyttdagen den 25:e Mars. Fast vi får tillgång till lägenheten från den 15:e, så det blir väl att man för över lite grejer innan själva flyttlasset också.
Blir ju lite kul med ett nytt boende också ... och så får man ju ordentligt städat och upprensat då ett tag framöver i alla fall. Det är ju fördelen med att flytta ... att man får så fint när man väl kommit i ordning.



Nöjd!

Nu tror jag att jag är nöjd för tillfället. Jag kom ju på hur man kan lägga in sina egengjorda bakgrunder i bloggen, så det har jag sysslat med idag. Först testade jag med i princip helt färdiga mönster, som jag fixade färdigt i photoshop. Men jag hittade inget mönster som kändes helt bra. Därför tänkte jag att jag kanske kunde testa att skapa mitt eget mönster. Så detta mönster har jag gjort helt själv ... utan någon färdig mall.

Blev faktiskt rätt stolt. :-) Inte är det väl så märkvärdigt, men jag blev ändå så glad över att jag klarade av att fixa detta!

lördag 26 februari 2011

Bilder från Helsingforsresan

Jag tänkte lägga in lite bilder från vår Helsingfors-resa ...

Amanda hjälper farmor att mala kaffe

Våfflan poserar för farmor

Viktor hjälper farmor att mala kaffe

Hela familjen Carlsson vid skridskobanan

Barnen på en stor snöhög

Viktor och Amanda på utflykt med farmor

Fikar ute i snön

Sotis i hytten, på väg till Helsingfors

Amanda i hytten, på väg till Helsingfors

Viktor och Amanda hjälper till med maten

Våfflan har funnit sig tillrätta i farmors fönster


Kina och Kinesisk mat

Jag skrev ju för ett tag sedan om när vi lagade till en Kinesisk meny hemma ... i det här inlägget. Det var ju antagligen en rätt försvenskad Kina-meny ... men dock sådant som man blivit van med sedan man var liten ... dvs vårrullar, jasminris, sötsur sås och friterad banan. Sånt, som vi här i Norden, tycker är väldigt typiskt för just Kinesisk mat. Men tydligen skiljer sig den Svenska kinamaten väldigt mycket från den Kinesiska. På Mittens Rike kan du läsa mer om Kinesisk mat ... om äkta kinamat och hur den skiljer sig från den svenska. Det står bland annat:
"Kinesisk mat finns i en mängd olika varianter beroende på var i Kina man befinner sig. Kinamat i Sverige är heller inte samma sak som kinamat i Kina. När de första kinarestaurangerna kom till Sverige för ca fyrtio år sedan så fanns inte alla ingredienser man behövde för att laga den kinesiska maten. Därför tog man fram en speciell meny anpassad för svenska förhållanden. Denna meny har hängt kvar fram tills nu trots att man numera har andra möjligheter att få tag på kinesiska ingredienser."

den här sidan kan du läsa om maten i Peking ... också rätt intressant. Det skiljer sig ju en hel del mot våra egna matvanor. Jag tror jag skulle gå ner en del i vikt om jag åkte dit, för jag är verkligen inget vidare på att äta med pinnar. ;-) Viktor är dock riktigt duktig på det, så han skulle klara av det hur lätt som helst.
Det verkar i alla fall vara otroligt billigt i Peking. En starköl för 2 kronor på affären ... och 2-10 kronor på en restaurang! Inte för att jag tycker om öl, men till det priset, så skulle jag kanske överväga att lära mig dricka det. Jag skulle ju i alla fall hellre dricka öl än ren sprit, som det stod att Kinesiska män ofta brukar dricka.
Läste även att de inte tar emot dricks på Kinesiska restauranger. Det är ju superbra ... och nog väldigt bra att känna till om man åker dit någon gång.

Bild från "Mittens rike"

  Det skulle faktiskt vara rätt häftigt att åka till Kina någon gång ... och uppleva den äkta kinamaten ... på riktigt. Jag älskar ju att resa ... och jag gillar att få en massa nya matupplevelser. Jag vill gärna testa ortens specialiteter när jag är iväg någonstans. Det är ju en stor del av själva reseupplevelsen, tycker jag. Så Kina vore helt klart intressant som resmål. Det lär ju skilja en hel del från Europa. Jag har ju hittills aldrig varit i Asien ... inte ens till Thailand, som annars är så populärt nu för tiden. Men någon gång kanske det blir av? Någon gång ... när vi har mer pengar att använda till resande.
Tills dess, så får man väl laga till sina egna utrikiska menyer ... och drömma sig bort för en stund ...

fredag 25 februari 2011

Ibland blir allt bara fel

Tidigt i morse kom vi hem från våran Helsingforsresa. Båten var typ en halvtimme försenad pga isen, så vi kom väl fram vid 5-tiden ungefär. Vi var något trötta då, hela familjen, så efter att vi packat upp allt från bilen, så gick vi till sängs med en gång ... och sen gick vi inte upp förrän vid 10-tiden. Jätte trötta, var vi ... och det var ju sååå himla skönt att vara hemma igen. Det tyckte vi nog, allihopa ... både vi och katterna.
Resan blev ju inte riktigt som planerat, direkt. Jag måste ju säga att vi hade en himla otur med allting. Allt blev bara så fel hela tiden. Blä!
Till en början, så gick det ju bra. Vi kom iväg bra. Det funkade hyfsat att ta med katterna på färjan, även om de var hemskt rädda på vägen dit. De sov nog ingenting på hela natten, utan låg vakna och lyssnade på alla ljud. Tror inte att de åt något heller. Men visst funkade det, ändå.
Till Helsingfors anlände vi ca en timme senare än beräknat. Det var ju så mycket is, så det tog lite längre tid för båten att ta sig fram. Men vi kom ju ändå fram i hyfsad tid.
Första dagen så var barnen iväg med svärmor och åkte skridskor. Samtidigt gick jag och maken iväg på långpromenad. Målet var väl att köpa en pulka till barnen ... och då tänkte vi att vi kunde promenera istället för att ta bilen. Det var kallt, men ändå skönt att gå iväg så där.
Sen kom då onsdagen. Då hade vi lite planer. Jag och maken tänkte åka in till stan för att handla lite och senare ... på kvällen, så hade vi tänkt gå ut på tu man hand ... gå ut på restaurang, bara han och jag. Vi får ju aldrig tillfällen att vara ensamma annars, så jag hade verkligen sett fram emot det. Jag hade velat prata med honom i lugn och ro ... i en lugn miljö och utan att barnen är i närheten.
Men ... nu blir ju inte allt riktigt som planerat alla gånger. Efter lunchen, så var det tänkt att barnen skulle gå iväg på utflykt med deras farmor och farfar. De skulle ta med sig matsäck, pulka och sen bege sig ut på isen ... till öarna. Så blev det ju också. De gick iväg ... och en stund senare hade jag och maken tänkt åka iväg för att kolla i affärer. Men ... strax efter att de gått iväg, så ringde det i makens mobil. Det var hans mamma som ringde och bad honom komma dit. Svärfar hade trampat fel med foten och kunde inte gå. Något måste vara riktigt fel ... stukat eller brutet, gissade svärmor. Så maken åkte iväg för att skjutsa sin pappa till sjukhuset.
Svärmor fortsatte på utflykten med barnen och jag blev kvar i lägenheten med katterna. Jag spenderade tiden med att duscha, spela Nintendo DS och att fundera.
Flera timmar senare, så fick vi besked om att benet var brutet och att det gått så pass illa att det krävdes en operation. Det var dock fullt på sjukhuset, så de sa att operationen skulle bli av först dagen efter eller dagen efter det. Så han blev ju inlagd på sjukhuset i väntan på att operationen skulle ske.
Alla våra planer gick ju då i stöpet. Det blev inget restaurangbesök för mig och maken. Inte blev det mycket tid för shopping heller. Vi var in till stan en stund på torsdag förmiddag, men hann ju inte särskilt mycket.
Klockan 13 började besökstiden på sjukhuset, så då åkte vi dit för att hälsa på. Vi skulle ju åka hem med färjan sen vid 17.30, så före vi åkte till sjukhuset, så packade vi det mesta färdigt.
Maken hade köpt en present till sin pappa, som han tog med sig dit. Den blev nog uppskattad.
Efter att vi varit på sjukhuset ett tag, så åkte vi iväg till Stockmanns för att ta en snabb fika och sen var vi en snabbis till Anttila, för att köpa skor till barnen. Sen bar det med ilfart tillbaka till lägenheten för att packa ner det sista av våra grejer (dvs katterna och deras tillhörigheter) och sen snabbt iväg till Vikingterminalen. Vi var lite ute i sista minuten, men hann nog ändå dit i lagom tid. Vi slapp ju vänta så länge. Faktiskt, så fick vi åka ombord med en gång och det var ju himla skönt.
Hytten på tillbakavägen var mycket bättre. Den här hytten hade täckmatta på golvet och det gillade nog katterna mycket bättre än det hala trägolvet som den andra hytten hade haft. Den här gången verkade katterna ha vant sig mycket mer vid att resa, för de verkade rätt lugna, faktiskt. Sotis åt lite nästan med en gång efter att jag hade satt fram maten.
En stund efter att båten lämnat hamnen, så gick vi upp till A la Carte-restaurangen ... och där hade vi en RIKTIGT trevlig stund. Maken och jag hade ju inte fått vår middag kvällen före, så då lade vi de pengarna på den här middagen istället. Vi åt 3-rätters och delade en flaska vin ... och barnen åt varmrätt och efterrätt. Viktor ville inte ha barnbordet, som Amanda, utan ville istället ha den goda oxfilén och dessert från det stora efterrättsbordet. Haha! Han uppskattar ju verkligen god mat ... och han tömde sin tallrik, så det var ju inte så att man slösade pengarna på någon som bara åt upp hälften. Nej, han ÅT ju maten ... och tyckte det var riktigt gott!
Själv tog jag Norsk laxöring med rom till och nån sås och grillade grönsaker ... och så var det kokt potatis, som verkade ha doppats i nån oljeblandning. Jag brukar sällan ta fisk när jag äter ute, men det var verkligen en riktigt hit. Supergott, var det!
Efter den goda middagen, så drog vi oss neråt mot taxfreebutiken. Där handlade vi lite smått och sen gick vi ner till hytten igen. Där spelade vi lite yatzy. Sen gjorde vi oss klara för kvällen och gick till sängs. Vi skulle ju upp så tidigt, så därför kunde vi inte vara uppe så länge.

Resan blev ju, som sagt, inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag blev så hemskt besviken, eftersom jag hade  förväntat mig så mycket annat och jag får väldigt dåligt samvete av att ens tänka på sådana saker. Jag känner mig så ego, som tänker mest på missade möjligheter för mig själv istället för att tycka synd om min svärfar, som brutit benet. Visst tycker jag ju synd om honom också. Det är väl självklart. Men ändå kan jag inte hjälpa att jag blev besviken över allt annat också ... allt annat, som bara blev fel!
Ja, inte nog med det ... så blev ju Eckerölinjen inställd hela helgen också. Vi, som skulle ha åkt upp till Sandviken på Söndag, för att hälsa på min syster och de andra ... så att jag äntligen skulle få träffa lilla Milo (min systerdotters lilla bebis). Har ju sett fram emot det så länge, men nu fick vi lov att ställa in. :-( Sååå typiskt. Går en sak fel, så går allt annat också fel, känns det som. Så nu får vi planera in en ny dag för att åka dit upp. Jag VILL verkligen träffa Milo!
Vi kommer dock ha en del att stå i den närmaste månaden (mer info om det kommer snart), men 1 dag borde vi väl ha tid att avsätta för ett besök i Sandviken.

Nu är det strax fredagsmys för oss ... Let's Dance börjar ju strax ... och barnen ska äta ostbollar, som de köpte på färjan igår.

torsdag 24 februari 2011

Hjärtpaj

På Alla Hjärtans dag, så gjorde en Västerbottenostpaj i vår hjärtform. Sen garnerade jag den lite fint med räkor, stenbitsrom och crème fraiche. Jag tyckte den blev rätt gullig, faktiskt ... och jag tog några bilder av skapelsen ... med min nya kamera. Jag tycker dock att den såg finare ut i verkligheten än på korten. Men ... jag tänkte att jag ändå lägger in bilderna på pajen.


Amanda, poserar tillsammans med maten



onsdag 23 februari 2011

Tänk om ...

Tänk om  man hade oändligt med pengar ... så mycket att man kunde köpa precis vad man ville. Det vore helt underbart. Då skulle jag nog köpa mig en helt ny kollektion av kläder. Jag älskar kläder och har ändrat klädstil en hel del de senaste åren ... men tyvärr har jag ju inte haft råd att köpa så mycket nytt, så därför får jag dras med mina gamla paltor trots att de egentligen inte alls känns som JAG. Sen har jag ju lite problem med att köpa kläder också. Eller ... tröjor, brukar det inte vara några problem att hitta. Även kjolar och klänningar brukar gå bra. Men byxor, har jag väldiga problem att få tag på. De är ju alltid för långa. Eller så är det kanske jag som är för kort. ;-) Beror väl på hur man ser på saken. Oftast, när jag går in i en affär för att köpa byxor, så kommer jag ut ur affären utan att ha fått något uträttat. Jag kollar och testar, men det ser för det mesta helt idiotiskt ut. Synd att jag är så himla frusen av mig. Annars hade jag ju kunnat använda kjolar mer istället. Men det funkar verkligen inte. Hu, vad jag skulle frysa då. Hösten 2006, så hittade jag faktiskt några jätte snygga, svarta byxor på KappAhls barnavdelning. Jag köpte då två olika modeller (ena i strl 158 och andra i strl 162) ... och jag ångrar SÅ att jag inte köpte flera par på en gång. De var ju otroligt billiga, jämfört med vuxenbyxor ... och de VAR verkligen sk*tsnygga! Men ... det var ju, som sagt, barnbyxor och då är de inte riktigt gjorda för att användas år efter år, dag ut och dag in. Då går de nämligen sönder. Så nu har båda paren blivit trasiga. :-( Och inte har jag hittat några liknande par, tyvärr.
Fast jag har faktiskt funderat rätt allvarligt på att börja köpa kjolar och snygga strumpbyxor istället, eftersom jag vet att jag har sådana byxproblem. Men ... jag har ju inget särskilt stort klädkonto. Köper nästan aldrig kläder till mig själv, trots att jag verkligen skulle vilja shoppa mer ... och byta ut typ hela garderoben. DET vore himla kul. KUL, men otroligt kostsamt ... och några sådana resurser har vi inte i dagsläget. Men drömma, kan man ju alltid.
En annan sak, som jag skulle lägga pengar på om man hade hur mycket som helst ... det skulle vara på att resa. Jag älskar att resa och att se nya platser. Någon gång skulle jag vilja åka med hela familjen till USA ... och vara där i flera veckor. Jag och maken var i Las Vegas 2006 och 2007, men då lämnade vi barnen hemma. Dessutom var vi ju "bara" i Las Vegas och det är ingen riktig barnstad. Det är mer som ett nöjesfält för vuxna. En helt otrolig plats, dock, fast inget ställe som jag vill ta med mig barnen till.
Men hade man oändligt med pengar, så skulle man ju kunna resa precis vart som helst ... med hela familjen. Det vore verkligen superkul! Det finns så otroligt många ställen som jag aldrig har varit på och det finns sååå många ställen jag skulle vilja besöka.
En annan sak, som man ju också skulle kunna slösa pengar på ... om man hade hur mycket som helst ... det vore ju såklart att köpa ett nytt boende. Vill ju helst att barnen ska ha varsitt rum, åtminstone. Så det vore en annan grej som man kunde slänga ut pengar på.

Nu är ju inte vi rika som troll. Vi HAR inga oändliga pengaresurser. Men ... drömma, kan man väl alltid få göra. ;-) Vad vore livet utan drömmar?


tisdag 22 februari 2011

Kanske inte en helt genomtänkt förkortning

Måste bara visa upp en bild, som en kompis lade ut på Facebook ...



Hm ... undrar riktigt hur den personen tänkte, som kom på den här smarta förkortningen? Det kanske inte var heeelt genomtänkt? :-D

Tävling

Jag är just nu med och tävlar om grejer från Yves Rochers. Vill du också vara med och tävla, så kan du göra det HÄR.


 Jag brukar inte vara med och tävla om saker på nätet. Det här är faktiskt första gången. Men jag tänkte att jag kunde testa, för en gångs skull.




En hektisk framtid

Jaha ... nu blir det en hektisk tid framöver igen. Suck! Men, men ... det är ju självförvållat, förstås. Vill inte berätta mer just nu. Ni får allt hålla er till tåls i några dagar till. På fredag eller lördag, kommer nog en närmare redogörelse för vad som är på gång.

måndag 21 februari 2011

Seg dag

Idag har varit en hemskt seg dag, måste jag säga. Eller ... JAG har känt mig hemskt seg idag. Förmiddagen gick fort förbi. Vi slöade mest ... satt vid datorn, drack lite kaffe (ja, inte barnen, då) och Viktor spelade TV-spel. Amanda kom inte ur sin pyjamas förrän efter 12. Haha! Det är nog rekord, tror jag. Nästan lunchdags, liksom. Men är det lov, så är det. Vi hade ju inga direkta planer, så vi KUNDE faktiskt ta det lugnt och bara slappa.
Sen har jag väl gjort liiite mer nu på eftermiddagen. Fixade lunch, har fixat med disken och så har jag tagit reda på torr tvätt och även satt på en ny tvättmaskin ... så nu är tvättkorgen i princip tom.
Så har jag plockat fram alla kläder som barnen ska ha med sig på resan. Vi ska ju åka till Helsingfors i natt och kommer inte hem förrän tidigt på fredag morgon, så då måste man ju ha med sig lite kläder, förstås.
Jag har inte packat ner någonting än, utan har bara lagt fram allting på sängen. Det är ju ingen direkt brådska. Båten går inte förrän vid typ 24-tiden, så vi har ju hela kvällen på oss. Så behöver jag väl kanske prata lite med maken först också ... angående vilka väskor vi ska ha ... och han är inte hemma.

Vi ska ha med oss katterna till Helsingfors också. Får se hur det kommer att gå. De har ju aldrig rest på det viset förut och de är inte särskilt överförtjusta i att transporteras i de där kattburarna. Men, men ... det kommer säkert gå bra. Eller ... det kommer säkert att GÅ, åtminstone. Bra, vet jag ju inte om det kommer gå. ;-)

Om jag hinner, så kanske jag kommer skriva några förinställda inlägg här i bloggen, så att den kan uppdateras även när jag är på resa. Jag lär ju liksom knappast få tillfälle att blogga nåt när vi är hemma hos svärföräldrarna (dit vi ska). Om inte, så lär jag inte återkomma med något förrän tidigast på fredag. Fast jag SKA försöka hinna med att skriva lite idag.

Vad tycks?

Haha ... jag fortsätter med min bloggrenovering. :-D Jag gillade ju den här diskreta bakgrunden, men dock kändes den lite FÖR diskret. Det kändes som om det behövdes någon färgklick, på något sätt, så därför bestämde jag mig för att göra en egen banner. Då kan man ju lägga till vilka grejer man själv vill och kan få det på sitt eget sätt. Så jag öppnade Photoshop och började skapa. Nå ... det var väl inte så märkvärdigt, direkt ... lite text, lite blommor och några fjärilar ... så var det klart. Över lag, så blev jag nog rätt nöjd. Men en sak känner jag mig lite osäker på och det är färgen ... färgen på texten. Vad tycker ni? Är färgen bra eller bör jag byta ut den till någon helt annan färg (vilken i så fall)? Eller är färgen hyfsad, men borde byta nyans? Jag tar jätte gärna emot feedback ... och jag har sparat som en psd-fil, så det går lätt att ändra om jag vill.

Så här ser alltså bannern ut:

    

söndag 20 februari 2011

Får duga nu

Den här designen får duga tills vidare. Den är rätt diskret, men jag gillar när det inte är så plåttrigt. Det är ju texten som är det viktiga ... men jag vill ändå ha en tillräckligt snygg bakgrund, så folk inte vänder här ifrån för att de stör sig på utseendet. Sen vill jag ju inte störa mig på bakgrunden själv heller ... och den här tycker jag är rätt behaglig.

Idag har det varit en rätt lugn Söndag ... jag var till affären med Amanda och handlade lite mat, men utöver det så har det var en dag fylld av vila ... och en hel del diskussioner och funderingar. Ingenting som jag vill prata om just nu, dock ... men om det aktualiseras, så kommer jag ta upp det här i bloggen, såklart.
Just nu mår jag väl lite si så där. Fick hemskt ont i huvudet på eftermiddagen och det har inte släppt riktigt än. Värken har dock förändrats ... för nu är det mer som ett domnat obehag. En väldigt märklig känsla. Nå ... det lär väl gå över under natten, skulle jag tro. Jag behöver nog bara lite sömn.
Skönt att vara ledig i morgon, i alla fall ... så man får sova tills man vaknar av sig själv! :-)

Blir nytt igen

Jag tänkte byta ut min bakgrund på bloggen igen, så ni får ha lite överseende med att det kanske kommer se lite olika ut från gång till gång när ni kommer in här nu. Vet inte riktigt vad jag är ute efter, men kanske något mer vår-aktigt? Får se vart det landar.

lördag 19 februari 2011

Ja, så blev det med det ...

Jag vet att jag sa tidigare att jag inte tänkte gå ut idag ... men man ska nog inte lova för mycket. Haha! Jag TÄNKTE faktiskt inte gå ut idag, men så blev jag ju så extremt trött idag på eftermiddagen ... och då föreslog maken att vi skulle gå ut på en långpromenad. Det var ju soligt ute och det var inte fullt lika kallt längre, så då tänkte jag ändå att det kanske kunde vara skönt.
Barnen ville dock inte följa med. Amanda hatar långpromenader ... så idag fick hon faktiskt tillåtelse att vara hemma. Viktor och hon hade andra saker för sig, så då fick det bli en promenad på tu man hand med maken. Det var faktiskt riktigt mysigt. Visst var det rätt kallt och visst brändes det i kinderna efter ett tag ... fast jag var ändå tillräckligt varmt klädd, tycker jag ... och det var verkligen välbehövligt med så mycket frisk luft. Jag blev verkligen betydligt piggare av den långa promenaden.

När vi kommit hem, så var det matlagning som stod på schemat ... krämig risotto med Västerbottenost och stekt kyckling till. Så gjorde jag även en förrätt, eftersom vi hade lite svart stenbitsrom och crème fraiche kvar sedan i måndags. Jag gjorde då rårakor med crème fraiche, hackad rödlök och stenbitsrom. Det var verkligen riktigt, riktigt gott! Till och med Amanda gillade förrätten, trots att hon inte gillar varken rom eller rödlök annars ... men ihop med allt annat, så tyckte hon att det var riktigt gott. Hon tömde faktiskt sin tallrik. Så det kommer jag nog göra fler gånger!
Varmrätten, var också riktigt god. Konsistensen på risotton blev otroligt lyckad. Är nog den bästa risotto jag gjort, faktiskt. Synd bara att vi inte hade något vitt vin hemma, för det hade jag egentligen velat ha i. Det var väl det enda som drog ner "betyget" på rätten något. Annars var det perfekt.
Till maten så drack jag och maken av vinet som jag fick av mina kollegor i födelsedagspresent ... och shit, vilket gott vin! Hon kan verkligen sin sak, min kollega (som köpte vinet). Hon vet ju lite vad jag gillar för smaker ... vilket är väldigt annorlunda mot hennes egen smak ... och trots att detta vin var Spanskt, så var det verkligen HELT i min och makens smak. Annars brukar vi mest gilla viner från Sydafrika, Australien och Kalifornien. Fast detta funkade verkligen otroligt bra! Nice!

Nu ska jag gå och ta mig en dusch. Sen är det melodifestivalen som gäller. Ikväll är det ju Eric Saade. Kan ju bli lite spännande och se vad han har för låt. Jag och Amanda älskade verkligen hans låt förra året, så det blir ju lite spännande.

KALLT!

I morse var det KALLT! Nästan -23 grader, stod termometern på när Amanda kollade vid 8.30-tiden. Hua! Det är nog den kallaste morgonen hittills i år. Hade man bott i Norrland, t ex, så kanske den temperaturen inte hade varit särskilt märkvärdig. Där är det torrare luft och kylan känns inte lika påtaglig som när man befinner sig på en ö mitt i havet med vinden vinande från alla håll. Nå ... nu har jag ju inte ens varit ute idag och vet inte alls om det blåser eller inte. Fast av erfarenhet från kylan vi brukar ha här, så vet jag att den brukar vara kännbar ... riktigt, riktigt genomträngande kyla.
Det är ju en himla tur att vi har matvaror hemma, för jag har då inte alls någon lust till att gå ut idag. Nej, jag håller mig nog inne och myser med familjen.
Vi gick ju upp hyfsat tidigt i morse, så jag har redan hunnit dammsuga, diska och tvätta ... så nu kan man mysa resten av dagen. :-) Barnen håller på att göra egna spel, som de är sugna på att spela senare. Så ska jag väl tvätta lite mer ... och sy igen några hål. Sen blir det Melodifestivalen ikväll.
Ska nog mest ta det lugnt. Fast ut, tänker jag INTE gå!

http://midnightcafe.files.wordpress.com/2007/06/67738main_freezing_thermometer_cartoon.jpg

fredag 18 februari 2011

Min födelsedag

Jag hade en jätte bra födelsedag igår. Först kom ju familjen och sjöng för mig på morgonen. :-) Så fick jag lite födelsedagspresenter. Den ena hade jag redan sett ... en ny kompaktkamera. Det har jag ju länge velat ha, eftersom vår gamla försvann när maken var i Malmö för något år sedan. Sen dess har vi bara haft mobilkamerorna och systemkameran, men systemkameran är ju så himla tung och inget man tar med sig hur som helst ... och mobilkamerorna blir det ju så kassa bilder med. Det funkar att ta ute-bilder med dem, fast inomhus är de värdelösa. Men nu har vi en smidig kamera igen ... och med denna kamera kan man även filma ... så det var verkligen en jätte bra present.
Av barnen, fick jag varsitt presentkort. Maken hade hjälpt dem att skriva ut snygga presentkort på datorn ... presentkort på gratis massage ... alltså att DE ska massera mig. Det var verkligen en jätte rolig ... och oväntad present. Amandas presentkort utnyttjade jag redan idag efter middagen. Viktors massage tror jag att jag tar imorgon.
Så fick jag också en påse med blandade nötter ... såna där goda, lite speciella nötter ... som de har i nötaffären. Det var också en väldigt uppskattad present. Jag älskar sådana nötter ... och det var ju en present som jag inte hade en aning om att jag skulle få, så det var ju en väldigt positiv överraskning.

Sen var det ju jobb igår ... och där fick jag också en väldig överraskning. När jag kom tillbaka till mitt rum efter dagens första postrunda, så möttes jag av en väldigt speciell syn. Hela min arbetsplats var täckt av serpentiner i olika färger. Över dataskärmen, över stolen, över skrivaren och över faxen, så hängde serpentiner ... och mitt i allt, så stod en skylt i papp, där någon hade skrivit GRATTIS i flera färger och framför skylten låg en slags smällkaramell, gjord av bubbelplast ... och i bubbelplasten låg det lite godis. Blev verkligen jätte förvånad. Tyvärr fanns ingen avsändare till hela spektaklet ... och inget vittne heller. Jag försökte ju att luska lite, men hon som jag mest trodde var den "skyldige" ... hon erkände ju aldrig riktigt ... och ingen annan verkade heller ta på sig buset. :-( Jag ville ju liksom veta vem jag skulle tacka. Har väl mina aningar, men är inte 100 % säker. Men, men ... Glad, blev jag ju i alla fall. Det var verkligen en stor överraskning.
Sen fick jag också en vinflaska av mina kollegor. Vi brukar ge varann en present när någon i gruppen fyller år, fast nu har min chef (som håller koll på allas födelsedagar) glömt bort min födelsedag två år i rad ... så jag har fått min present en bra bit i efterhand. Det har ju känts rätt pinsamt ... för MIG. Men i år ville han nog inte göra om misstaget igen, så nu hade han nog stenkoll på min födelsedag. Haha! :-D

Sen, när jag slutat jobbet för dagen, så mötte jag upp familjen utanför kebabstället. Jag tänkte ju att jag skulle fläska till med en kebabpizza för en gångs skull. Hade inte ätit pizza på typ ett halvår, så jag var otroligt sugen på det. Himla gott, var det förstås ... fast fruktansvärt mättsamt. Orkade ju långt ifrån hela pizzan. Faktiskt, så vill jag nog inte äta pizza allt för ofta längre. Visst var det gott igår, men känner inte alls nåt sug längre.
Sen, när vi kom hem, så fikade vi. Jag hade ju bakat cheesecakebrownies dagen före, så de mumsade vi på. Det var första gången jag gjorde sådana, men det blir nog fler gånger, för de var verkligen riktigt goda!

I övrigt, så var nog kvällen väldigt lugn. Jag åkte iväg till sången ett tag, fast gick därifrån lite tidigare så jag skulle hinna umgås lite mer med familjen innan barnen skulle gå till sängs.
Resten av kvällen spenderades framför datorn ... mestadels på Facebook. Jag måste ju säga att jag nog aldrig någonsin har fått så mycket gratulationer. Tror typ 40 personer gratulerade mig på Facebook. Haha! :-D Tala om att man känner sig uppskattad då. Tack så mycket till alla snälla vänner och bekanta! :-)

Ikväll blir det till att spendera tiden framför TVn och Let's Dance. Maken har varit i Helsingfors hela dagen, men han kommer hem sen vid typ 21.30. Sen är det sovmorgon i morgon ... och har inga direkta planer alls för helgen ... och nästa vecka ska jag vara ledig, för nu har jag SPORTLOV!

torsdag 17 februari 2011

Happy Birthday to Me!

Idag fyller jag år! :-D Hela 35 år, fyller jag. Inte är det väl mycket till att fira, direkt, för jag känner nog att jag inte vill fylla fler år längre. Tyckte det kunde ha stannat vid 33, men likväl fyller man år varenda år fortfarande. Nåja ...
Idag är i alla fall en vanlig arbetsdag, så det blir väl inte mycket till firande. Tänkte i alla fall att vi skulle köpa pizza till middag idag. Det har jag inte ätit på typ ett halvår, så idag tänkte jag unna mig det för en gångs skull. Är jätte sugen på kebabpizza, så det blir nog en sådan.
Sen har jag ju sången ikväll också ... och Viktor har judo ... så då är det smidigt att ta någon mat som går snabbt. Så blir det väl att smaka lite av mina kakor, som jag bakade igår kväll. Blir nog en rätt lugn kväll, skulle jag tro.


onsdag 16 februari 2011

Kom inte in igår!

Igår blev det inget bloggande här alls, för jag kom inte in på Blogger på hela kvällen. Gaaah! Jag försökte och försökte och försökte, men blev inte insläppt. :-( Kunde varken skriva i min egen blogg eller läsa andra Blogger-bloggar. Jätte irriterande, var det. Men NU funkar det igen! Så nu är jag glad! :-)

Idag har jag ju jobbat, som vanligt. Sen har jag haft det rätt hektiskt även efter jobbet ... handlade, lagade mat, åt, tvättade, bakade, lyssnade på när Amanda läste, hängde tvätt, gjorde kvällsmackor till barnen ... och efter att allt det där var gjort, så fick jag ÄNTLIGEN vila! Nu känner jag mig dock alldeles slut ... i både kroppen och knoppen. Ändå fick jag hyfsat med sömn i natt, så jag kände mig faktiskt väldigt utvilad i morse. Men nu känner jag mig inte ett dugg utvilad längre. Ska väl lägga mig rätt tidigt ikväll, tror jag.

Imorgon fyller jag år också. Jippi! Eller nåt sådant. ;-) Födelsedagarna är väl inte riktigt lika roliga längre. Det har liksom blivit ALLDELES för många sedan jag föddes. Men, men ... det är väl bara att gilla läget ... fylla år ... och försöka njuta ändå. Så kan man ju alltid låtsas att man fyller 25. Vem vet? Jag kanske går på det om jag bara låtsas tillräckligt mycket? Haha! :-D

måndag 14 februari 2011

Hmm...

Det känns lite si så där, när en Facebook-kompis skriver en kritiserande kommentar anonymt i ett inlägg här i bloggen. Jag vet ju inte exakt vem det är, men av orten att döma, så finns det inte så många det kan vara. Jag postade först kommentaren, men sen tänkte jag om ... kan man inte stå för vad man skriver, så vill jag inte lägga ut kommentaren här. Inte var det väl nåt fruktansvärt, men ändå tycker jag att det är onödigt att skriva en sådan sak. Själv skulle jag inte göra det, i alla fall ... särskilt inte i en kompis blogg. Antagligen tyckte min kompis också att det inte var riktigt okej att skriva så. Annars skulle hon inte ha varit anonym.
Själv är jag ju av den åsikten att man inte BEHÖVER säga allt man tycker. Man behöver inte ljuga för det ... bara att man inte säger negativa saker i onödan. Jag ser ingen anledning till sådant.
Men, men ... så tänker jag, i alla fall.

Alla Hjärtans Dag


Idag är det ju Alla Hjärtans Dag. Visst ... många tycker att det bara är ett kommersiellt jippo, men jag tycker det kan vara rätt mysigt med sådana här kommersiella jippon. Visst ... man ska väl visa sin kärlek till familj och vänner alla andra dagar också ... men de flesta GÖR nog ändå inte det. Därför tycker jag det kan vara fint med en dag då man lite extra kan visa sin uppskattning och sin kärlek till de man tycker om. En dag, då det är MENINGEN att man ska vara lite extra romantisk och extra vänlig. Även om man säger att det är blaha, blaha och att man faktiskt ska visa sin kärlek året om, så tror jag faktiskt att det bara är en utopi. Man VISAR inte sin kärlek alla dagar året om. Visst ... vissa gör kanske det ... men JAG gör det åtminstone inte. I alla fall inte på det sätt som jag önskar att jag gjorde. Jag älskar min man och jag älskar mina barn ... men alla dagar ÄR faktiskt inte rosaskimrande ... hur mycket man än skulle vilja att det vore så. Nej, för det mesta är livet bara vardagslunk nu för tiden ... och alldeles för lite tid ges åt att visa sin kärlek. Därför tycker jag det är lite skönt att det finns en sådan här dag ... då alla är inställda på kärlek och omtanke. Jag tycker Alla Hjärtans Dag är en jätte mysig dag. So what om den startade i ett enbart kommersiellt syfte. Tanken är ändå god.

Kramas massor och visa omtanke till era nära. Dyra presenter, bryr jag mig inte så mycket om, men KÄRLEK ... det är KÄRLEK, som är viktigt denna dag ... och KÄRLEK kostar ingenting alls!


söndag 13 februari 2011

Ruggig

Fy, vad jag känner mig ruggig nu. Vi var ute på söndagspromenad för ett tag sedan ... i det otroligt vackra ... men också väldigt kalla vinterlandskapet. Det var ju skönt ändå att få lite frisk luft. Det behövdes nog efter gårdagens inne-dag. Fast kallt var det och Amanda gnällde en hel del under promenaden. Hon gillar INTE promenader. Fast efter att vi behövt lyssna på hennes gnällande en lång stund, så lyckades maken motivera henne till att sluta med det. Efter det, så blev det en klart behagligare promenad.
Vi var även förbi affären på hemvägen. Behövde ju bland annat mjölk och lite andra grejer. Så köpte vi hem lite ingredienser till en snabb lunch ... baguette med lite goda pålägg. Klockan var ju rätt mycket och vi ska ju hinna med att äta middag idag också, så därför var vi tvungna att ta nåt som gick fort och som inte var alltför mättande. Så då fick det bli lite goda mackor ... och som dryck fick de som ville (dvs alla utom jag) varm choklad. Det var ju gott för dem med nåt lite värmande efter den kalla långpromenaden.

Ikväll blir det köttbullar till middag ... köttbullar med potatismos ... hemlagat, såklart. Det var Viktor som önskade sig det, så då får man väl tillgodose hans önskemål. Jag ska väl börja med köttbullssmeten om en stund.
Lite senare ... efter att vi ätit middag ... så ska jag förbereda morgondagens middag. Det är ju Alla hjärtans dag då ... och jag tänkte vi skulle ha nåt lite speciellt ... och romantiskt. Men eftersom Viktor har judo-träning imorgon kväll, så hinner jag inte laga så mycket mat före han ska iväg, så därför lagar jag maten idag istället ... så är det bara att värma och sen dekorera imorgon kväll. Då borde vi hinna bra i alla fall.

Igår var förresten en väldigt bra dag ... vi fick städat hela lägenheten ... smidigt, gick det också och barnen var riktigt duktiga. Efter att de städat färdigt, så fick de lov att baka ... helt själva. Jag slog upp receptet på Hastbullar, tog fram ingredienserna och sen började de baka. Jag hjälpte dem knappt alls. Riktigt duktiga, var de och gott, blev det. Det smakade precis som det skulle, i alla fall. :-)
Sen blev det taco-middag och ännu lite senare blev det att kolla på Melodifestivalen. Den här gången tyckte jag det var helt rätt bidrag som gick direkt till final. Just nu, så känner jag att Sanna Nielssen gärna får vinna finalen sen och gå till Eurovision. Tyckte den var riktigt bra, faktiskt. En perfekt låt, enligt mitt tycke.

Nu har barnen bara en vecka kvar i skolan före de får gå på Sportlov. Själv ska jag också vara ledig på sportlovet, så det ska bli himla skönt! Bara en vecka kvar att jobba tills man ska vara ledig en hel vecka! Blir väl dock en rätt intensiv arbetsvecka. Måste ju liksom förbereda en massa eftersom jag sen ska vara ledig. Men, men ... är ju skönt att ha mycket att göra också, på ett sätt ... för då går ju tiden mycket fortare.

lördag 12 februari 2011

Städning idag

Idag är det städning som står på schemat. Jag sitter just nu och samlar mig för att dra igång. Känner mig inte alls sugen, men det MÅSTE verkligen städas nu ... rätt ordentligt också. Har väl hela dagen på mig, eftersom vi inte har några andra planer, så det får väl ta den tid det tar. Men det är ju ändå inget kul. Fast det är ju jätte skönt efteråt, förstås. Tänkte ta och skura golven också ... efter att allt annat är klart.
Faktiskt, så har barnen redan börjat städa. De håller på för fullt i sitt rum nu ... och jag behövde knappt tjata alls. ;-) Så det är nog bäst att jag ansluter mig till dem ... istället för att sitta här och lata mig.
Ska tvätta också. Men det är inte alls lika betungande som städningen är.
Nåja ... nu ska jag köra igång. Får se om jag hinner blogga nåt mer senare idag.

fredag 11 februari 2011

Tveksam

Alltså ... jag vet inte ...
Jag var ju på sång igår ... första övningen med den där opera-kören ... och jag måste ju säga att jag känner mig lite tveksam. Inte just det att jag ska sjunga opera. Det har jag inga problem med. Då får man ju verkligen använda ... och träna upp ... sin röst ordentligt. Men ... det är den här kör-grejen som är problemet. Jag gillar verkligen inte att sjunga i kör. Jag har ju aldrig sjungit särskilt mycket i kör och de gånger jag sjungit i typ körer, så har det sällan varit mer än tvåstämmigt. Jag har aldrig vetat om vilken stämma jag hör till eller ens vilka stämmor som FINNS. Jo ... sopran, alt, bas och tenor, vet jag ju om. Men tydligen finns det flera olika grader av de stämmorna också. 1:a bas, 2:a bas, 1:a tenor, 2:a tenor osv. Sånt har jag liksom ingen koll på alls. Har inte heller behövt bry mig om det, eftersom jag aldrig har sjungit i en sådan typ av kör.
Själv har jag oftast sjungit melodistämman på låtarna ... dvs den stämman som hörs mest. Jag har ju alltid haft ett rätt brett spann på min röst ... kan ju både sjunga högt och lågt ... fast jag föredrar de lite högre tonerna. Min sånglärare placerade mig ju i sopran-facket förra terminen, så det är väl den stämman jag bör sjunga i, antar jag. Därför tog jag nu automatiskt till mig sopranstämman igår vid sångövningen.
Hur som helst ... det här med en massa stämmor ... det innebär ju att alla ska lära in just sina stämmor och det innebär att det tar en himla tid att gå igenom alla sånger. Varenda mening, varenda strof ... det tar ju en hel evighet att lära ut till alla. Nio personer, fördelat på fyra stämmor ... som ska lära sig helt nya operastycken ... och alla ska lära sig hur just DE ska sjunga. Det tar en väldig tid och det innebär en himla massa väntan ... väntan på att de andra stämmorna ska lära sig sina partier. Det innebär ju i sin tur att det blir väldigt lite sång för min egen del. Visst ... antagligen kommer man få sjunga mer sen när alla har lärt sig allt. Men det känns just nu som om det är väldigt långt dit.
Det här körandet ... det känns nästan mer som ett jobb ... ett krångligt jobb, där man måste invänta andra för att bli klar. Mitt "riktiga" jobb, är ju väldigt självständigt och jag trivs att ha det på det viset. Inte för att jag har några samarbetsproblem. Det har jag verkligen inte. Men jag trivs ändå bättre med att ta saker i min egen takt och att göra saker på MITT sätt. Men i den här kören så måste man samarbeta och man måste vänta på andra och man måste låta andra lära sig ... och förstå ... i sin egen takt.
Det här tar bort lite av min sångglädje, känner jag. Jag vill ju SJUNGA. Jag vill få utlopp för MIN sång. Jag vill inte ägna sånglektioner åt till att VÄNTA. Det är inte riktigt vad jag vill, egentligen.
Så nu känner jag mig väldigt tveksam till att fortsätta i den här kören. Kör-sång är inte riktigt min grej. Visst kommer det säkert bli bättre ... när man lärt sig mer av sångerna. Men jag känner mig ändå tveksam. Det kändes liksom inte riktigt kul. Ska nog fundera lite. Det fanns nåt annat också nu ... nån Masterclass, som jag tror är varannan vecka. Kanske är det för sent att byta nu? Men jag ska nog ändå fundera lite på det. Den här kör-grejen kändes liksom inte riktigt som en hit för mig. Det var dock precis som jag hade trott att det skulle vara, så jag vet inte riktigt varför jag tackade ja. Men ... jag blev väl lite överrumplad när hon ringde ... och så tänkte jag väl att jag kunde testa i alla fall.
Nu HAR jag testat och det motsvarade mina förväntningar precis. Kanske man borde testa fler gånger? Men ändå känner jag att om man ska byta, så borde man göra det med en gång ... innan alla börjar räkna med mig.
Nå ... får se hur jag gör.

torsdag 10 februari 2011

Orkar inte

Jag orkar inte blogga något idag. Hann inte tidigare och nu måste jag lägga mig ... så jag får ta bloggningen i morgon istället.