Tjejkväll

Idag hade vi en riktigt tjej-kväll, jag och Amanda. Familjens pojkar är ju i Helsingfors idag och kommer hem först i morgon, så då var det bara vi tjejer hemma.
Först var det ju jobb och dagis ... precis som vanligt, men sen ... när jag hämtat Amanda, så gick vi förbi en pizzeria på vägen hem och åt vår middag där. Amanda tog en pizza med köttfärs och jag tog en kycklingsallad. Visserligen var det sallad till lunch idag på jobbet också, men den var ju inte alls lika god som den på Fantasia. Deras sallad är riktigt god ... med ris ... och så får man en ihoprullad pizzatoast till också. Mums, var det!
Amanda gillade också sin mat ... och hon åt nästan halva pizzan. Resten tog vi med oss hem.

Amanda, äter pizza

När vi kommit hem, så började vi baka. Gjorde i ordning lite chokladmuffins som Amanda ska ta med till dagis imorgon för att bjuda till de som är där. Det är ju inte så många kvar längre, men de som ännu inte gått på sommarledigt, ska få av hennes avskedsmuffins. Hon går ju sin sista dag imorgon ... sin sista dag på dagis någonsin. I Augusti, så börjar hon ju 1:an och blir en riktig skolflicka, så imorgon säger vi alla adjö till dagislivet.
Det känns lite vemodigt, tycker jag. Vi har ju haft dagisbarn så länge nu ... och vårt nuvarande dagis har vi haft i 4 år. Det har varit det bästa dagis vi någonsin varit på (har haft 5 olika dagis + några sommardagis) och vi har trivts så otroligt bra. Personalen är den bästa man över huvud taget kan tänka sig ... och det känns verkligen jätte trist att lämna allt det där.
Men ... det är sååå dags att börja skolan nu. Amanda har varit mogen för det rätt länge ... och det skulle nog kännas rätt tråkigt att bli kvar på dagis i nuläget. Hon läser redan flytande ... vilket hon har gjort ett bra tag ... och skriver, gör hon ju också. Sen är hon kvicktänkt och bra på att diskutera och argumentera. Hon är dessutom tålmodig och kan sitta still väldigt länge och ta in information. Så det kommer nog inte bli några problem för henne att börja skolan.
Hon ser mycket fram emot det, sa hon idag ... fast hon är väldigt nervös och spänd. På den punkten, så påminner hon om mig alltför mycket. Jag var extremt nervös över att börja skolan ... var nog nervös över nästan allting förut i och för sig. Oroade mig för allt och alla. Det är först de senaste åren som jag känt att den där oron släppt en del. Nu är jag inte alls lika nervös av mig längre ... men jag blev nog en bit över 30 innan jag blev lugnare. Visst blir jag fortfarande lätt nervös eller orolig, men det är inte alls som tidigare.
Hoppas oron släpper fortare för Amanda. Jag vill inte att hon ska bli som jag ... på en himla massa punkter ... men det är en helt annan historia.
Viktor, är mer som maken. Han oroar sig aldrig. När han skulle börja skolan, för snart 3 år sedan, så var han inte ett dugg nervös. Han tyckte bara det skulle bli roligt. Ändå kände han knappt någon alls i klassen ... men han förstod inte alls att man kunde vara orolig för nåt sådant. "Just another day", liksom. Inget annat.
På det sättet, så har Viktor och Amanda helt olika mentalitet.

Ja, just, ja ... jag tog ju bild på när Amanda bakade muffinsen ...

Amanda bakar chokladmuffins

När muffinsen var klara, så sjöng Amanda och jag Singstar en stund. Var kul ... fast vi sjöng från en skiva där jag knappt alls kunde låtarna, så det gick väl sådär ...
Nästa gång ska nog jag välja från vilken skiva vi ska sjunga. ;-)

Sen blev det Bolibompa och Sommarlovsmorgon (ja, reprisen från morgonen) och till det, så fixade jag i ordning smoothies till mig och Amanda. Var jätte gott, fast hemskt mättsamt. Amanda drack så mycket att hon fick ont i magen.
Sen ville hon gå och lägga sig tidigt ikväll. Hon var trött, plus att det gjorde lite ont i magen efter all smothie.
I vanliga fall, så brukar hon gå och lägga sig strax efter 21 nu på kvällarna, men idag ville hon lägga sig redan 20.30 ... så då fick hon göra det. Kanske var hon lite nervös för morgondagen också ... att det är sista dagen på dagis för henne ... och att hon pga oron blev extra trött. Det verkade lite så. Hon vill ju egentligen inte lämna alla fröknar. Men samtidigt så vill hon ju börja skolan.
Men det blir nog bra ändå. Vi bor ju rätt nära dagis, så hon kan ju gå dit på besök om hon vill.
Just nu, så ligger hon i alla fall och sover så gott i sin säng.