Gillar inte ensamheten

Fy, vad det kändes ensamt idag när jag gick på stan. Konstigt, egentligen. Jag brukar ju gå och handla själv ibland, men idag kändes det liksom extra ensamt på nåt sätt. Sen är det ju fullt av turister överallt och då kände man sig väl lite i minoritet. Så såg man glada och skrattande människor runt omkring en ... barn, vuxna, tonåringar, familjer ... men jag hade ingen. Kanske kändes det extra ensamt idag också, eftersom jag visste att jag skulle vara lika ensam även när jag kom hem?
Så kom jag att fundera lite ... Gud, vad glad jag är över att jag har min familj! Vet inte vad jag hade tagit mig till utan dem. Jag HATAR ju verkligen ensamheten. Jag vill ha nån att prata med ... nån att krama ... nån att pussa och nån att se på TV tillsammans med. Någon dag i ensamhet funkar väl rätt bra ... men en längre tid? Nä ... det är inget jag vill uppleva alltför ofta.
Har man en massa kompisar, så kanske det funkar bättre att leva ensam? Men när man, som jag, inte har särskilt många vänner i den verkliga världen ... då känns det fruktansvärt ensamt utan en familj. Internet-vänner ... det har jag ju rätt många ... en hel drös sådana har jag, faktiskt. Vissa av dem känner jag riktigt bra till och med ... trots att vi aldrig har träffats på riktigt. Men ... de finns ju ändå inte där ... i den riktiga världen ... inte fysiskt ... och fysisk närhet behövs, det med. Åtminstone behöver JAG det.
Just nu så saknar jag min familj så oerhört mycket. Det är ju så hemskt tyst och ensamt här utan dem.
För många, kanske det vore rena drömmen att få en vecka för sig själv? En vecka, då man får göra precis vad man själv vill utan att behöva ta hänsyn till någon annan. En vecka, då man får bestämma allting själv ... mat, TV-program, datortid ... you name it ... all tid är MIN tid och ingen lägger sig i över huvud taget. Det verkar säkert som en underbar dröm för många mammor.
Men ... jag tycker OM att planera mat med familjen. Jag tycker OM att se på TV med dem ... och det är dessutom oftast jag som får bestämma program. Jag tycker OM  att diskutera och planera för saker vi ska göra.
Klart ... inte är det väl så kul att diska ... inte är det väl så kul att städa ... och inte är det väl så kul att laga mat alla gånger heller. Men ... de positiva sakerna med familjen vinner överlägset över de negativa. Jag VILL inte vara ensam. Det kan ju vara skönt korta stunder ... och nog funkar det att vara ensam en hel vecka med. Men jag skulle aldrig vilja leva ensam för jämnan. DET skulle verkligen kännas fruktansvärt!
Nu dröjer det ju i alla fall inte så länge till förrän familjen kommer hem. De reser från Helsingfors i morgon kväll och tidigt på måndag morgon, så har jag de hemma igen! Ska bli sååå skönt!
Älskar de alla så fruktansvärt mycket!