En svunnen tid

Igår, när vi var på väg upp till Kapellskär, så stannade vi till vid en bensinstation ... och då såg jag på löpsedeln att Annalisa Ericson hade dött. Det kändes lite vemodigt, på ett sätt. Jag kollade ju mycket på gamla, svartvita filmer när jag var liten ... och har en himla bra koll på alla gamla svenska filmstjärnor. Jag kollade väl främst på komedier, med bland andra Åke Söderblom, Nils Poppe, Thor Modén, Sickan Karlsson, Siv Ericks med fler. Men min absoluta favorit var definitivt Nils Hallberg.

Han var helt i en klass för sig, tycker jag. Han kunde ju verkligen agera ... inte bara på buskis-nivå, som många av de andra svenska skådespelarna. Nej, Nisse Hallberg var verkligen en bra skådespelare. Han kunde spela alltifrån riktigt dramatiska och elaka karaktärer till komiska lustigkurrar. Till skillnad från många andra på den tiden, så kunde han vara allvarlig även om han gestaltade en komisk person. Han var inte som alla de andra och det imponerade stort på mig. Han kändes så verklig, på ett sätt och jag kan nog nästan säga att han var en av mina idoler under uppväxten. Dessutom syntes han ju överallt också. Han var ju med i nästan varenda svart-vita film, kändes det som. Sällan hade han huvudrollen, men väl större biroller ... och många sådana hade han. Enligt Wikipedia, så var han med i 105 filmer från 1934-1978 ... dvs under 44 år. Inte konstig att man såg honom i varenda film, för han måste ju ha spelat in flera filmer om året.
Den gula bilen, från 1963, är nog en av mina favoritfilmer. Den hade jag inspelad på video och kollade på massor av gånger.

Nu var det ju egentligen Annalisa Ericson som jag hade tänkt skriva om. Det starkaste minnet jag har av henne, var egentligen från ett TV-program. Jag har för mig att hon var 70 år då ... och hur snygg som helst. Hon såg ju verkligen oerhört ung ut. Gud, om man ändå kunde vara så vacker som 70-åring. Det är jag ju i och för sig inte nu heller. ;-) Hon såg verkligen fruktansvärt bra ut.
Hur om helst, så sjöng hon "Den saltaste bönan i stan" och jag tyckte det var ett jätte kul nummer. Hon hade en handväska som var typ som en jojo. Det numret har verkligen etsas sig fast hos mig.
Jag försökte hittade det klippet på Youtube, men det lyckades inget vidare. Jag hittade dock låten, så DEN kan jag lägga in, i alla fall.

Hon blev i alla fall otroligt gammal, Annalisa Ericson ... hela 97 år! Wow! Nästan ett sekel, liksom. Men nu är hennes liv över.