Inte som jag tänkt mig

Det var inte riktigt så här jag hade tänkt mig. Det var inte riktigt så här jag hade tänkt mig den här helgen. Jag hade ju tänkt intensivpacka, ju. Jag hade tänkt packa så mycket att nästan allt skulle vara klart vid det här laget. Men ... så blev det ju inte. :-( Idag hade jag ju tänkte packa en MASSA kartonger ... men istället blev dagens kartongskörd 3 ... endast TRE ... och dessa packade jag under extrem smärta. Det var inte alls så som jag hade planerat den här dagen. Den största delen av dagen har jag nog faktiskt spenderat i sängen. Jag har ju så ... så ont i ryggen. Jag och barnen var en sväng till Köpmannamässan också, där maken stod i ett stånd och gjorde reklam för deras kandidater till riksdagsvalet. Fast vi var inte där särskilt länge. Gick runt där ett varv typ och fick med oss lite godis och hann få oss lite smakprov. Sen promenerade vi hem och började packa. Eller ... barnen fick packa och jag fick domdera. ;-) Nå ... 1 kartong packade jag i alla fall innan jag gick och lade mig i sängen.
Jag får så hemskt dåligt samvete av att ligga där i sängen och göra ingenting ... och jag kände mig nästan gråtfärdig ... både pga smärta och pga tanken att inte kunna hjälpa till så mycket som jag ville. Det kändes inte alls nåt kul. Men det var så skönt att ligga ner. I sängen kände jag mig avslappnad och smärtan var i princip som bortblåst ... och då fick man ju ännu sämre samvete ... då, när det kändes så bra. Då trodde man ju att det skulle funka att packa ändå. Men så fort jag reste mig upp och tyngde ner mitt högerben mot golvet ... då kom all smärta tillbaka som en blixt från klar himmel. Smärtan sitter ju på höger sida och det strålar utefter högerbenet. Antagligen är det väl nån form av kraftig ischias. Annars brukar ju ischias mest kännas obehagligt för mig, men detta gör verkligen sk*tont! Jag har ju haft lätt ischias hela veckan, men så högg det till ordentligt igår och blev så här intensivt. Har ju inte alls tid med det nu, egentligen, men det är bara att face the fact och göra det bästa av situationen.
Jag HAR ju packat en massa redan ... vi är uppe i 35 kartonger nu och de flesta av dessa har ju ändå JAG packat, så inte borde jag väl få så dåligt samvete om jag nu måste vila när jag har så ont. Jag har ju faktiskt en man också ... och han är så positiv och säger att vi kommer hinna ändå. Jag har ju känt mig så ledsen och oroar mig för att vi inte kommer hinna packa allt nu, men då har han varit så uppmuntrande och säger att vi visst kommer hinna. Han kommer ju också packa nu i veckan ... när jag är på jobbet ... så det ska nog gå bra. Jag får väl lita på honom, då. :-)
Blir ju inget vidare att jobba med den här värken heller, men jag kan inte vara borta mer från jobbet nu. De är redan lite gnälliga över min krappiga rygg, så det är nog bäst att härda ut så långt som det bara går. Sen ska jag ju vara ledig på fredag ... även om det blir långt ifrån någon vila då. Då är det ju flytt som gäller. Fast om jag har så här ont på fredag, så kommer jag ju inte kunna bära någonting över huvud taget. Då får jag nog koncentrera mig på eventuellt packande och sen uppackande. Men jag hoppas ju sååå innerligt att min värk är över till dess. Det här är verkligen inget roligt. Det har ju varit så ofta nu också, så jag börjar bli ordentligt less på det här.

Så blev det ett gnäll-inlägg idag igen. Ursäkta för det, men just nu så känns det verkligen inget vidare. Det känns så ledsamt när det inte blir som jag planerat och när jag inte orkar eller klarar av allt som jag vill. Då blir jag ledsen ... och det är precis så det känns just nu ... jag är ledsen ... och även arg ... arg på min dumma kropp! Suck!