Jag kommer själv ihåg min allra första avslutning. Jag hade fått en ny, vacker klänning och jag var så spänd och förväntansfull. Sångerna, hade jag tränat massor och jag tyckte det skulle bli sååå roligt att sjunga tillsammans med hela skolan. Jag har ju alltid älskat att sjunga och gjorde det så även i första klass.
På min skola ... Majtorpskolan, i Södertälje ... så hade vi alltid skolavslutningarna utomhus bakom lågstadiets paviljong. Det sas att vi skulle vara i allsalen (vår aula) om det regnade, men faktiskt så klarade vi oss ifrån regn under alla mina 9 år i den skolan. Rätt otroligt, egentligen. Jag vet att det regnade året före jag började skolan, för då gick vi från mitt dagis för att titta på skolavslutningen och det året hölls avslutningen inomhus. Men sen var det regnfritt alla år mellan 1984 och 1992.
Det var väldigt mysigt, tyckte jag. Pianot hade släpats ut till gräsmattan bakom paviljongen och så tågade alla klasser tillsammans ner till gräsplanen och ställde oss som en halvcirkel, typ. Så gjorde vi alla år ... och föräldrarna fick ställa sig bakom alla klasser. Sen, när det var dags för klassframföranden, så gick de berörda fram till pianot och framförde sina nummer. Sångerna brukade väl lite variera från år till år ... så, som det brukar på skolavslutningar. Men standard, var ju självklart "Den blomstertid nu kommer". Sen fanns det även en annan sång som sjöngs alla år. Det var en slags kanon som alla klasser sjöng samtidigt. Den var dock lite annorlunda, för lågstadiet sjöng en text, mellanstadiet sjöng en annan text och högstadiet sjöng en tredje text. Det var dessutom olika melodi på alla texter, fast ändå så pass lika att man kunde sjunga de tillsammans.
Text 1: Sommar'n är härlig
Solen den värmer så skönt
Lyser på jorden
och hela naturen är grön
Text 2: Sommar är, sommar är solsken och sång
Visst kan man sjunga om sol dagen lång
Glöm alla moln som på himlen du se
Sommar är solsken och ingenting mer
Text 3: Sommar, sommar
sommar, solen
lyser varmt och
skönt på DIG OCH PÅ MIG
Jag, efter min första skolavslutning 1984 |
Viktor har ju också skolavslutning i morgon ... fast på SIN skola. Han går nu ut fjärde klass och börjar därmed 5:an till hösten. De går ju på olika skolor eftersom vi flyttat och Viktor valde att gå kvar ... och det här är väl den största nackdelen med att ha barnen i olika skolor ... man kan inte se bådas skolavslutningar. :-( Eftersom maken är ordförande i Hem & Skola på Viktors skola, så bör han därför gå på den avslutningen eftersom han visst skulle säga någonting där också. Så då får jag gå på Amandas i år. Vi ska ju dock ha med oss varsin kamera, så vi kan få se på bilder från respektive avslutning sen i efterhand. Det är ju inte samma sak, dock ... men bättre än att inte se alls.
Så bor ju min pappa hos oss nu och då är ju han också tvungen att välja vilken avslutning han ska gå på. Jag och barnen kom på att det vore mest rättvist att lotta om saken, så det var vad vi gjorde. Amanda hämtade papper och penna och skrev deras namn på varsin lapp. Sen knycklade hon ihop lapparna och lade de i sina händer, gjorde ett varv bakom ryggen med händerna och höll därefter fram dem till pappa, så att han fick välja. Lotten föll då på Viktor, så det blir nu den avslutningen som han kommer gå på ... så följer jag med Amanda och tittar på hennes.
Jag har tagit ledigt hela dagen imorgon, så att vi riktigt kan mysa på skolavslutningsdagen. Har tänkt gå på stan en sväng med barnen och så ska jag fixa en smarrig tårta ... och till middag blir det lasagne. Fast först efter att vi kommit hem från skolorna så ska vi titta på barnens betyg (eller omdömen, som det kanske heter) och så ska de ju få varsin present. Sen blir det bara mys och trevlig samvaro. Så hoppas jag att vädret inte blir alltför dåligt heller.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar