Tvåorna skulle göra ett slags julspel och Amanda hade fått äran att vara en av fyra berättare. Hon var riktigt nervös över det och det såg jag verkligen på henne. När jag satt där i publiken, så kunde jag se hur spänd och sammanbiten hon var. Hon skulle ju dessutom vara den första att läsa, så jag kan förstå att hon var nervös. Men ändå tycker jag att hon klarade av det så fruktansvärt bra. Hon läste verkligen jätte bra! Man kunde tydligt höra vad hon läste. Det var högt, tydligt och flytande. Hon vågade ju dock inte titta på publiken, men för att vara första gången som hon pratar inför en så stor publik, så tycker jag att det ändå var otroligt starkt gjort att hon faktiskt vågade!
Hon har ju aldrig vågat framträda tidigare. Jo ... i stora grupper tillsammans med en massa andra ... men inte så där på egen hand. Hon har verkligen varit paniskt rädd för sådant tidigare, så jag blev riktigt förvånad över när hon berättade att hon frivilligt anmält sitt intresse till att vara berättare på julfesten. Det var ju flera i klassen som anmält sig ... säkert sådana som är mindre blyga än Amanda ... men så ringde fröken hem till oss en kväll och frågade om Amanda ville vara berättare, för i så fall var "jobbet" hennes ... och då blev Amanda jätte glad! Hon är ju verkligen jätte bra på att läsa, så visst passar det henne otroligt bra med en sådan uppgift. Men så var det ju det här med nervositeten. Det kan ju så klart ställa till en del. Fast jag sa till Amanda att bara läsa som vanligt och försöka strunta i publiken ... och jag tyckte att hon klarade av det väldigt bra. Tycker inte man kan höra så mycket av nervositeten.
Jag filmade faktiskt en del av framträdandet också ... så att maken skulle få se sen efteråt. Han var ju på Viktors julfest och missade hela Amandas.
Här kan ni få se det klippet. Det är precis i början av julspelet och Amanda inleder berättarnas berättelse. Hon läste någon gång till efter detta, men det filmade jag inte.
Sen, när julfesten var över, så skyndade vi iväg till min pappas bil för att åka iväg till Viktors skola. Nu, när de för en gångs skull hade julfesten lite omlott i år, så tänkte jag att vi kunde åka dit så att jag åtminstone fick se LITE av den festen.
Vi missade visserligen det mesta av den julfesten, men ändå är jag väldigt glad över att vi åkte dit. På den skolan har de nämligen alltid så fruktansvärt proffsiga uppträdanden. När barnen sjöng, så lät det som en storslagen proffskör. Fantastiskt snyggt! Jag skulle säga att Ytternäs skolas musiklärare verkligen är de absolut bästa som finns! Så dedikerade och så duktiga. De KAN verkligen sin sak och de får det alltid att låta helt perfekt och väl genomtänkt och inarbetat. Det är alltid ett nöje att komma dit på föreställningar. Tyvärr har jag ju missat en del nu sedan maken blev Hem & Skolas ordförande förra hösten och då Amanda samtidigt började 1:an i en annan skola. Det är ju verkligen den allra största nackdelen med att ha barnen i olika skolor. Men, men ... vi ville ju inte tvinga Viktor att byta skola när vi flyttad och Amanda fick ju inte börja i Viktors skola eftersom vi inte hör dit längre och den skolan redan har överfullt med elever. Så då får det vara så här nu.
Just face the fact and deal with it.
I morgon är jag ledig och då blir det julförberedelser för hela slanten ...
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar