Om man ska tro mina vänner på Facebook, så verkar det åtminstone vara den gemena uppfattningen. MS-sjuk=Hata alla borgare!
Jag är ju med i en Facebookgrupp för MS-sjuka (och anhöriga till dessa) … är en rätt aktiv medlem i den gruppen … och just nu så översköljs den av ilskna inlägg om den moderata politiken i allmänhet och Fredrik Reinfeldt i synnerhet. “Allt är bara skit och nu blir gamla och sjuka utkastade på gatan och skickade till arbetsförmedlingen för att tjäna ihop till sin egen och andras välfärd”.
Dessa inlägg får ju direkt en massa medhåll och följs av ilskna anekdoter från livet och flera visioner om den fruktansvärda framtiden som skapas med Reinfeldts politik.
Jag brukar egentligen inte irritera mig nåt nämnvärt över vad folk postar på Facebook. Jag brukar vara av den åsikten att jag kan strunta i att läsa istället för att bli upprörd över trivialiteter. Men … nu känner jag att det börjar bli för mycket. Alla där verkar ju liksom vara på samma linje och inte vill jag säga något heller eftersom jag inte vill bli ovän med folk där. De är ju mina vänner … även om vi verkar ha väldigt olika politiska åsikter.
Om folk postar anti-borgare-inlägg i det vanliga nyhetsflödet bryr jag mig egentligen inte så mycket om. Det är väl deras åsikter och folk får väl tycka vad de vill … även om en hel del är väldigt elakt mot statsministern. Skulle det varit i ett land med mindre åsiktsfrihet, så skulle det varit rent ut sagt olagligt. Förtal och hån av landets makthavare! Men … jag tycker ju så klart att man ska få tycka vad man vill och man ska få skriva vad man känner för … så visst kan de få skriva sådana elaka saker i nyhetsflödet om de känner för det.
 |
| En bild som en FB-vän (hm ... flera t o m) postade i nyhetsflödet |
Men … när de postar liknande saker i MS-gruppen … då känns det faktiskt rätt olustigt. De verkar ju ta för givet att alla där inne håller med. “Alla i den gruppen vill vara sjukskrivna och alla i gruppen vill sluta jobba i förtid och gå i tidig pension … och alla i gruppen hatar Fredrik Reinfeldts politik”. Det verkar ju som om det är vad de tror åtminstone. Är det verkligen så det ska vara om man har en sådan här sjukdom? Går det inte att kombinera en borgerlig politik med Multipel Skleros?
Jag anser ju att det går alldeles utmärkt att kombinera. Jag är ju för en ansvarsfull politik fylld av valfrihet.
Trots att jag har MS, så är inte min målsättning att bli långtidssjukskriven. Har inte heller som mål att sluta jobba före normal pensionsålder. Jag vill kunna arbeta så länge det bara går … och om man bara har ett passande arbete, så ska det väl inte vara några problem.
Under mitt senaste skov, så började min läkare prata om framtiden … om att det så småningom kunde bli aktuellt med deltidspension … och de tankarna skrämde mig nåt fruktansvärt. Jag vill INTE bli pensionär i förväg. Det är inte DEN vägen jag vill gå. Då vill jag hellre i så fall se till att hitta ett arbete där man kan jobba långt upp i åren … och där man inte är i så stort behov av en väl fungerande kropp.
Visst … Reinfeldts utspel … att man så småningom blir tvungen att jobba till 75 års ålder … det kanske är lite väl att ta i. Men generellt, så tycker jag att idén är god. Folk blir allt äldre och man blir allt piggare långt upp i åren … och då kanske det inte vore så konstigt heller att höja pensionsåldern? Men … jag är ju i sådana fall mer för flexiblare lösningar. Att jobba till 75, kanske inte passar alla? Men jag tycker absolut att man ska få göra det om man orkar. Sen kanske man inte behöver jobba heltid? Man kanske kan få jobba kortare eller färre dagar för att orka vara i arbetslivet så länge som möjligt.
Det där med flexibilitet, tycker jag borde kunna nyttjas vid andra situationer också … en mer anpassad arbetstid i situationer där behovet finns. Man kanske inte klarar av att jobba 100 %, men kanske skulle 50 eller 75 % funka? Det måste ju ändå vara bättre att ha folk i arbete efter sin egen förmåga än att de blir långtidssjukskrivna eller får gå i pension eftersom de inte klarar av att jobba heltid.
Sen är det ju då en förutsättning att man har ett arbete som man faktiskt klarar av … och då är det väl ett utmärkt förslag att man ska få möjlighet att omskola sig senare i livet. Då skulle man ju dels kunna få behörighet till ett arbete där man kan jobba utan alltför stark fysik och dessutom skulle man kunna få en nytändning så där mitt i livet. Egentligen tycker jag att omskolning kunde sättas in i andra situationer också … om man blir handikappad till exempel. Om man på ett enkelt sätt kan få omskola sig, så tror jag allt fler skulle kunna verka på arbetsmarknaden … istället för att bli förtidspensionär. Det finns ju så mycket man kan göra trots handikapp eller diverse krämpor.
För egen del, så känner jag absolut att det skulle kunna vara aktuellt … att omskolas för att kunna få ett mer långsiktigt arbete. Jag vill kunna jobba och göra rätt för mig.
Även om det kanske inte är så kul att gå till jobbet alla dagar, så höjer det ändå livskvaliteten. Man får en inkomst så att man kan få en rikare fritid. Så får man ju komma ut och träffa människor, istället för att bli sittandes hemma i sina egna grubblerier.
Jag vet att det finns en del som säger att det är ungdomarna man borde satsa på istället … att dessa arbetsföra pensionärer kommer hindra ungdomarna från att komma ut i arbetslivet. Men det ena behöver väl inte utesluta det andra? Det finns nog saker man kan göra för ungdomarna också.
Vad gäller ungdomar, så tycker jag att man skulle kunna sänka kraven på vissa arbetsplatser. Idag behöver man ju högskoleutbildning för nästan allt och det tycker jag är fel. Det kanske inte passar alla att plugga en hel evighet? Då borde man istället kunna få en chans att komma ut på arbetsmarknaden. Att gå som lärling till exempel … att lära sig ett yrke på plats … så, som det var förr i tiden. Då skulle även de skoltrötta få en chans att komma ut i arbetslivet. Detta handlar ju också om flexibilitet och individuella val. Alla människor är olika och vad som passar dig kanske inte passar mig. Därför tycker jag att livet i allmänhet borde vara mer flexibelt och valfritt.
Allt passar inte alla, men för alla passar något.
Ja jag är rätt röd och har väldigt svårt för borgarna här i sverige!
SvaraRaderaDet är jättebra om det sätts in rehab och åtgärder för folk som är suka så man kan jobba så mycket man vill och orkar! "det ska löna sig att jobba" som de sagt många gånger.. men så fungerar ju inte deras politik i praktiken! De jagar alla sjuka med utförsäkringar och orimliga krav på arbete trot både cancer och andra livshotande sjukdomar. För rehab som ett exempel existerar knappt! Det är en liten procent som blir hjälpta ut i arbete, de flesta blir utskrämda för att få mat på bordet, och de sliter ut sig ännu mer. Sen vill de privatisera all vård och allt slutar ju med att man får betala dyra pengar för vård och då är vi ett redigt klasssamhälle fattiga/sjuka och rika friska. men det är ju bara min åsikt!
Ja, i vissa fall så har en del av reglerna slagit fel. Självklart ska man inte bli tvingad att jobba om man t ex sjuk i en obotlig cancer eller någon annan dödlig sjukdom. Då borde man ju självklart gå igenom för en sjukskrivning även hos Försäkringkassans läkare.
SvaraRaderaMen jag vet också att det finns en hel del som i princip VILL vara sjukskrivna eftersom det är enklare att vara hemma och de är lite rädda för att jobba. Jag vet om sådana exempel.
Att omskolas när man inte längre klarar av sitt vanliga jobb, tycker jag vore som en jätte bra idé. För det finns en hel del arbeten som man kan göra även om man sitter i rullstol. Men för många tror jag det kan kännas läskigt att börja med något nytt.
Sen tycker jag ju dock att det är fel att bli utslängd ur systemet och blir tvingad att söka jobb hur som helst. Man borde då istället få ordentlig hjälp med att hitta något lämpligt innan man blir utkastad och står där utan någon som helst inkomst. Där tycker jag att man kunde lägga ner mer kraft. Det är liksom inte vettigt att en rollstolsburen blir tvingad att söka heltidstjänst på ett lager eller att någon som gått in i väggen blir tvingad att söka superstressande jobb. Som jag skrev, så tycker jag att det ska vara anpassat efter var och en ... och jag tycker ju att man då borde få mer hjälp än vad man nog får idag.
Vad gäller privata alternativ, så tycker jag att det är ett utmärkt kompliment till den kommunala vården. Det skapar konkurrens och leder förhoppningsvis till att de kommunala sjukhusen måste vara bättre. Om man har sjukförsäkring, så är ju inte privata sjukhus så mycket dyrare.
Det är dessutom inte så att de vill att ALL vård ska privatiseras, utan att det ska finnas både och ... vilket skapar valfrihet.
Ja visst finns det de som vill vara hemma, men oftast är ju inte det de sjukaste, utan såna som gärna utnyttjar systemet med ryggvärk, ömma leder eller nåt annat de vill överdriva. men samtidigt förstår jag inte hur de lyckas eftersom tex cancersjuka kan få svårt med sjukskrivning? Helt galet!
RaderaSom du säger borde det vara mer utredning och rehab, med ersättning under tiden, för som det är nu blir folk av med pengarna under utredningarna o.s.v.
Ja det där med sjukförsäkringar är ju lite galet enligt mig, för om du inte har en innan du blir sjuk är dte ju svårt att få, eller grymt dyrt. och ser man till tex USA som har det systemet så är ju de kommunala sjukhusen sämre och med mindre kompetenta läkare oftast. Det är de med pengar och dyra försäkringar som får vad de behöver.