måndag 27 augusti 2012

Så olika det kan vara ...

Tänk att det ska vara så himla olika. Vissa veckor får jag knappt några biverkningar alls av min medicin, medan jag andra veckor får massor av biverkningar.
I ca tre års tid, så var jag i princip helt biverkningsfri. Då var det bara själva injektionstillfällena som jag tyckte var jobbiga. Men sen började jag få tillbaka biverkningarna igen i början av det här året. Inte nog med att biverkningarna kom tillbaka ... de blev även mer långdragna. När jag precis hade börjat med bromsmedicin, så fick jag väldigt kraftiga biverkningar ... feber, frossa och extrem värk i kroppen ... men dessa biverkningar brukade alltid gå över under natten. Jag kände mig supersjuk när jag lade mig på kvällen, men när jag vaknade kändes allt precis som vanligt. Inte något som helst spår av någon jobbig biverkning.
Efter att jag så medicinerat i ungefär ett halvår, så försvann plötsligt biverkningarna. Jag kände knappt av någonting alls och det var ju riktigt skönt ... så länge det varade. Tre hela år varade det! Så tala om att jag blev förvånad när jag började känna av biverkningarna igen. Visst ... jag fick ju sällan feber, men däremot hemskt ont i kroppen, ont i huvudet och så frossa. Fast graden av biverkningar var inte det värsta. Det värsta var att de nu var så långdragna och kunde hålla i under 1-3 dagar. Dagen efter sprutan så kände jag mig riktigt sjuk och alldeles mörbultad. Inget roligt alls.
Så bytte jag ju till Avonex pen här i våras och i början tyckte jag att biverkningarna blev lite lindrigare igen ... fast det var nog bara tillfälligt, för nu är det återigen tillbaka på en väldigt jobbig nivå. Suck!

Jag tar ju nu medicinen på söndagar, så därför brukar inte mina måndagar vara alltför roliga. Vissa veckor funkar väl hyfsat, men den här veckan blev det riktigt illa. Jag vaknade i morse med värsta värken och kände mig alldeles överkörd. Tog en värktablett tillsammans med frukosten i hopp om att det värsta skulle gå över, fast det hjälpte nog föga. Istället fick jag ju dras med den där "medicin-värken" hela dagen. Inte är det ju så kul att jobba när man mår på det sättet, men jag gjorde ändå så gott jag kunde och låtsades att allt var bra. Förra måndagen var det flera på jobbet som påpekade att jag verkade trött (struntade väl i att dölja mina biverkningar då), men den här veckan ansträngde jag mig nog lite mer för att inget skulle synas. Fast inuti mådde jag verkligen riktigt dåligt och ville mest av allt bara gå hem ... hem och vila ... och kanske ta en till värktablett (som i och för sig ändå inte hjälpte).
Min läkare har sagt att det finns de som har ett stående läkarintyg, så att de får vara hemma från jobbet en gång i veckan ... dagen efter att de tagit sprutan. Hon insinuerade att hon tyckte jag skulle ha ett sådant intyg. Fast hon vet att jag aldrig skulle ta emot något sådant eftersom jag är alldeles för dedikerad till jobbet och i princip aldrig stannar hemma. Jag måste nog vara extremt handikappad eller må RIKTIGT dåligt för att jag ska stanna hemma från jobbet. Så att stanna hemma för lite biverkningar är ingenting jag någonsin skulle överväga. Lite kan jag allt härda ut ... och det går ju över så småningom.
Den här gången verkar det dock extremt långdraget. Nu är det typ ett dygn efter att jag tog sprutan, men det känns fortfarande som om jag nyss tagit den. SÅ kraftiga biverkningar har jag än. Förhoppningsvis ... och antagligen ... är det ju över i morgon bitti när jag vaknar. Men för tillfället känns det riktigt illa ... ont i huvudet, ont i kroppen och till och med frossa. Konstigt ...
Så här länge brukar det sällan vara ... åtminstone inte i sådan här styrka. Tänk, att det är så himla olika.
Jag önskar att biverkningarna skulle försvinna igen ... så som tidigare. Förut, så var det mer själva injektionen jag tyckte var jobbig ... med de enorma nålarna. Men nu funkar sprutorna bättre ... nu, när jag har de här mindre pen-sprutorna ... fast då har jag ju istället fått de här jobbiga biverkningarna. Suck!
Vet egentligen inte vad som är värst? Fast ... jag vill nog ändå aldrig ha tillbaka de där gigantiska nålarna. Om jag får välja mellan de nålarna utan några som helst biverkningar eller de här små nålarna och massor av biverkningar, så tar jag nog hellre biverkningarna.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar