Deppigt ...

Jag ska vara ärlig och säga att just nu har jag egentligen inte alls någon lust till att blogga. Känner mig mest bara arg, ledsen, besviken, irriterad ... och har inte lust med någonting alls. Saker blir inte alltid som man tänkt sig och jag har lite svårt att ställa om vid sådana tillfällen.
Jag är ingen avundsjuk person i vanliga fall. Jag missunnar inte andra glädje. Men ändå har jag nog min gräns för vad jag klarar av ... och vissa saker är känsligare än andra.
Har funderat en massa de senaste dagarna, men vissa saker kan man tyvärr inte råda över och ibland blir man bara så frustrerad.
Inte blir det väl bättre av att deppa heller, men vem har sagt att man alltid har det som målsättning? Kanske VILL man deppa ibland? Kanske VILL man vara ledsen? Allt är inte alltid helt enkelt. Alla beslut är inte alltid glasklara. Vad är bäst? Vad är sämst? Vad är enklast? Vad vill du? Vad vill jag? Vad vill vi?
Livet är inte alltid så enkelt och just nu känns det väl lite som en down-period för mig.
Jag försöker att verka glad och positiv när jag pratar med folk, men inuti känns det mest bara tungt och ledsamt.
Vill inte berätta anledningen till denna känslostorm. Det är något jag vill hålla för mig själv. Inte är det väl nåt allvarligt egentligen ... inte för andra ... fast för mig känns det alltför tungt.
Men ... det blir väl snart som vanligt ... att allt ebbar ut och livet fortsätter sin gilla gång. Så, som det alltid brukar bli. Allt fortsätter i samma spår ... dag ut och dag in ... så, som det alltid brukar.