I torsdags var jag till min läkare på den vanliga halvårskontrollen och jag måste bara säga att jag är så fruktansvärt glad över min nya neurolog. Efter de problem jag haft med min tidigare läkare, så känns den här läkaren som värsta drömmen. Hon är verkligen helt underbar!
Visst ... hon kanske inte är lika välrenommerad och visst ... hon kanske inte har samma expertis eller långa erfarenhet. Men ärligt talat, så skiter jag faktiskt i det, för i mina ögon så är hon den absolut bästa läkaren jag någonsin kunnat tänka mig.
Hon BRYR sig och hon LYSSNAR ... och tar sig verkligen tid för att höra på vad jag har att säga. Hon är inte nonchalant eller stroppig, utan känns väldigt jordnära och engagerad. Hon är ingen Dr House, som bara vill ta sig an de svåraste fallen, utan hon är mer för oss "vanliga" MS-sjuka personer ... som kanske känner att vi vill ha hjälp och stöd trots att det kanske ännu ser rätt bra ut för oss. Hon är den bästa läkaren för MIG och jag är sååå glad att hon äntligen kommit in i mitt liv!
Nå ... vid det senaste läkarbesöket nu, så undersökte hon mig inte alls. Vi pratade bara. Jag berättade om den värk jag haft den senaste tiden ... som jag funderat på om det kan vara fibromyalgi eller reumatiskt. Det gör ont typ överallt ... i leder och muskler i hela kroppen ... lite som den värk jag får som biverkning av min medicin ... fast denna värk går inte över. Det gör ont hela tiden och det har ju lett till att jag blivit väldigt trött. Är väldigt jobbigt att ha ont hela tiden.
Min läkare trodde nog mest på att detta kunde vara en biverkning av den enorma arbetsbelastning som jag haft den senaste månaden ... eller att det kunde vara så att jag har en infektion i kroppen. Det känns ju precis som influensasymptom, fast utan feber eller frossa. Så därför fick jag gå till labbet och ta blodprov direkt efter läkarbesöket. Jag fick samtidigt ta antikroppsprov för att kolla så jag inte bildat antikroppar mot min medicin. Får väl svar på detta så småningom.
Hon uteslöt i alla fall fibromyalgi helt. Nu får vi se vad provet visar. Om det inte visar nåt och om dessa besvär håller i sig under en längre tid, så får vi väl utreda det vidare.
Jag berättade också att jag nu fått mer biverkningar av min medicin igen ... och nu värre än tidigare, eftersom biverkningarna är så långdragna. Har ju ont i kroppen flera dagar efter jag tagit medicinen. Jag berättade att jag brukar få ta värkmedicin på morgonen efter för att jag ska klara av att fungera något så när. Då sa hon att det faktiskt finns de som alltid är sjukskrivna dagen efter sprutan och antydde väl lite att jag faktiskt också skulle kunna vara det. Men hon fattar nog att jag aldrig skulle få för mig något sådant eftersom hon vet att jag jobbar in i det sista. Det har hon ju en del åsikter om ... mitt ansvar för jobbet. Hon tycker att jag jobbar alldeles för mycket och att jag ställer upp alldeles för mycket för andra. Det är ju absolut sant, men ändå har jag så svårt att låta bli att tänka på andra och på vilka konsekvenserna blir om jag uteblir från jobbet. Därför jobbar jag klart mer än jag borde.
Jag vet att min läkare skulle kunna sjukskriva mig när helst jag vill. Jag skulle absolut falla inom ramarna för vad en sjukskrivning kräver. Men ändå vill jag inte. Det känns dock oerhört tryggt att veta om att jag kan få stanna hemma när helst jag vill.
Vi pratade en del om framtiden också ... om jobbet och lite framtidsplaner ... nu ... och sen. Vi har väl en del funderingar, men det är inget jag vill gå in på just nu.
Så meddelade hon en oerhört positiv sak! I höstas berättade jag ju för henne att det hade kommit en ny Avonex ... Avonex pen ... samma medicin som jag nu har, fast med mycket mindre nålar. Hon kollade då upp saken och fick reda på att de då inte hade blivit godkända hos FPA än (=försäkringskassan i Finland), men hon lovade att hålla fortsatt utkik efter den medicinen åt mig, för hon visste att den skulle göra stor skillnad mentalt ... och antagligen fysiskt också. Så hade hon nu en glädjande nyhet att berätta ... ÄNTLIGEN verkade det som om den faktiskt hade kommit till Finland nu! Hon skulle kolla upp lite grejer först och sen skulle hon skicka receptet till mig. Sååå glad blev jag över detta! ÄNTLIGEN! Äntligen kan jag bli av med mina bautastora injektionsnålar och istället få mininålar. Ska bli sååå himla skönt! Ja, skönt är det väl knappast ... men det blir nog ändå en stor skillnad mot tidigare. Hoppas det går fort att få den här nya medicinen. Eller ... det är ju samma medicin, men en annan typ av injicering. Blir nog bra, det här.
Nej, nu måste jag lägga mig om jag ska orka upp till jobbet i morgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar