En hektisk tid

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev sist. Anledningen till det är för att det har varit så extremt mycket den senaste tiden. Bland annat gårdsfest på sonens skola, där jag i egenskap av klassförälder var tvungen att ha en station (var jag och en till som var vid vår station). Så var det judoavslutning för barnen en kväll. Det har även varit firande av den svenska nationaldagen, där jag och maken var inbjudna till Sveriges generalkonsulat. Så slutade barnen skolan i fredags, så då var det skolavslutningsfirande för oss. Barnen fick ju riktigt fina betyg, så det var absolut värt att fira. Vi har ju bara SÅ duktiga barn!
Sen var vi till Sverige i lördags, där vi shoppade en massa skor ... till samtliga familjemedlemmar. Själv fick jag hela 3 par! Inte helt vanligt för mig, men jag behövde verkligen finskor, som jag kan ha till klänning vid tillfällen då vi är bortbjudna på diverse begivenheter. Jag behöver ju liksom se lite representabel ut. ;-) Jag hade egentligen tänkt att köpa ETT par finskor ... ett par vita ... men så hittade jag ett par svarta och ett par vita och frågade maken vilket par han tyckte att jag skulle köpa. Då tyckte han att jag skulle ta båda två. :-D Så då fick det bli så ... plus att jag köpte ett par enklare vardagsskor.
Viktor fick sandaler och Amanda fick två par skor. Ja, så hittade ju maken ett par skor till sig själv också. Så nu har hela familjen fått nåt att sätta på fötterna.

Sen var det ju Ålands självstyrelsedag igår och då var det traditionsenligt självstyrelsedagsfirande på torget. Maken, som sitter i lagtinget var med i paraden som gick från Lagtinget till Julius Sundbloms staty. Jag och barnen fick stå bland publiken och titta på och så fick vi agera lite fotografer.
I år hade även Finlands president valt att delta i firandet och tillsammans med sin fru och en hel drös av säkerhetsvakter kom han och ställde sig en liten bit snett framför mig och barnen.
Efter uppvaktandet vid statyn, så var det dags att bege sig till Lagtinget för att delta i firandet där inne. Eftersom presidenten fanns på plats i år, så var det lite hårdare säkerhet än vanligt. I år släppte de till exempel endast in namngivna och föranmälda personer till själva lagtingssalen. Resten fick sätta sig uppe på läktaren. Fast eftersom min man är lagtingsledamot, så hade han anmält mig och jag fick en plats bredvid honom i främsta raden (precis bakom stipendiaterna).
Barnen fanns högst uppe på läktaren och tog några bilder därifrån. När de sedan avklarat sitt fotografuppdrag, så gick de hem eftersom Amanda hade ont i örat och ville hem fort för att vila.

Jag har markerat mig själv med en pil på bilden (presidenten står i talarstolen)

Efter att tal var hållna, stipendiaterna hade fått sina priser, Intermezzokören hade sjungit och samtliga i salen hade sjungit Ålänningens sång, så var det dags att avsluta och alla gick ut från salen för att bli serverade varsitt glas alkoholfritt vin (eller champagne eller vad det nu var) och så fick man tillfälle att hälsa på presidentparet. Det var ju faktiskt lite häftigt. Är nog inte alla som har tagit en president i handen, så det var väldigt speciellt.

Nå ... dessa roliga händelser är dock inte den enda orsaken till min frånvaro här i bloggen. Den största orsaken har varit mina studier. Jag hade en deadline till midnatt den här senaste natten och började med arbetet ALLDELES för sent. Jag vet ju att jag inte kommer bli godkänd eftersom jag inte hann med riktigt allt ... och inte hann jag göra allt så bra som jag hade önskat, heller. Men jag ville åtminstone få NÅGONTING att lämna in före deadline, så därför ägnade jag så mycket tid som jag bara kunde åt detta arbete. Sen får jag väl antagligen backjobb, men det är jag väl medveten om.
Det ÄR verkligen inte helt enkelt att plugga samtidigt som jag arbetar heltid. Om jag ska vara ärlig, så känns det verkligen riktigt sk*tsvårt. Den senaste tiden har jag inte alls orkat med och bara gjort det allra nödvändigaste och därför blev det ju liksom lite svårt att hinna med så här på slutet. Det skulle vara så mycket enklare om jag enbart hade studierna att koncentrera mig på. Då skulle jag ju orka så mycket mer. Men nu har det dessutom varit extremt mycket på jobbet, så därför har orken inte riktigt infunnit sig.
Den andra kursen, som är lite mer fri och som man har lång tid på sig att slutföra, har jag lite skjutit upp helt och hållet. Tänkte att jag skulle bli klar med den här webdesign-kursen först. Men vi får se hur det går. Den senaste tiden har det i alla fall känts väldigt tungt. Jag har ju liksom ett LIV också ... plus att jag har min viktminskning att koncentrera mig på. Så det har definitivt varit lite väl mycket den här senaste månaden.
Bloggen, vill jag också lägga ner mer tid på, men den har blivit helt klart bortprioriterad ... tyvärr.