tisdag 21 februari 2017

Sångfunderingar ...

Det är sportlov här nu, så därför åkte min familj till Helsingfors igår kväll och lämnade mig ensam hemma med katterna. Jag ska ju jobba drygt halva veckan. Sen har jag tänkt vara ledig de två sista dagarna och åker efter familjen med kvällsfärjan i morgon kväll.
I alla fall, så har jag ju då varit ensam hemma nu i kväll och då kan man ju tänka att jag borde passa på att ägna mig helt åt mig själv och lite egna fritidsaktiviteter och lite typ ta-kvällen-som-den-kommer. Men tyvärr har jag ju haft en hel del vardagsgöromål att ta itu med efter jobbet. Har bland annat plockat ur- och i diskmaskinen, vikt och plockat undan tvättat, tvättat flera maskiner, sytt igen ett hål i ett par byxor och så har jag bakat matbröd eftersom vi hade mjölk som behövde användas innan jag far iväg och mjölk funkar ju bra som degspad.
Dessutom var jag ju tvungen att få i mig lite middag däremellan alla uppgifter.
Men SEN blev jag till slut "ledig" för egna, lite roligare aktiviteter. ;-)

Jag passade då på att Sjunga lite på Smule (som är en karaokeapp, där man sjunger duetter med olika människor). Om man betalar för VIP-medlemskap, så kan man fritt välja bland alla låtar och man kan då också välja att sjunga solo, i duett eller i grupp. Om man inte betalar (vilket jag inte gör), så går de flesta låtar att sjunga, MEN endast tillsammans med någon annan som redan spelat in låten under duettalternativet.
I alla fall så kom jag att fundera på lite saker under tiden som jag sjöng och mina funderingar ledde till att jag blev väldigt sugen på att skriva ett blogginlägg för ovanlighetens skull.

Dels så funderade jag en del på min sångröst ...
Nu kommer väl det här låta jätteskrytigt, men jag anser nog att flertalet som sjunger på Smule har sämre röster än vad jag har. Vissa sjunger absolut jättebra! Men de flesta sjunger på så sätt att de kan hålla melodin rätt hyfsat, men inte mer än så. Osäkra röster som lätt spricker.
Sen finns det ju förstås de som inte kan sjunga alls också, men nu pratar jag om de som kan hålla tonen okej, men inte mer än så.
Min fundering angående det, var dock inte något angående DEM, utan min fundering gällde mer MIG.
Vad jag funderade över var: Undrar hur min röst hade låtit om jag aldrig hade tagit några sånglektioner? Hade jag då låtit som flertalet på Smule, eller hade jag ändå varit hyfsat tonsäker? Hur mycket är talang? Hur mycket är påbrå? Och hur mycket är träning?
Jag har ju totalt tagit sånglektioner under 9 års tid. 7 år gick jag i Södertälje hos Håkan Liedbergius, vilken varenda sjungande Södertäljeunge gick och tog sånglektioner hos på den tiden. ;-)
Sedan gick jag 2 år här på Åland, på Bel Canto ... och hade då flera olika sångcoacher.
Så något borde jag väl ha snappat upp under alla de åren. Ja, det VET jag ju att jag har. Vad gäller tekniken, så känner jag mig på ett sätt rätt utbildad. Jag har ju börjat ge min egen dotter sånglektioner nu ... även om vi ännu inte helt har fått in den där regelbundenheten som jag skulle vilja ... och då känns det som om jag faktiskt KAN någonting. Saker som jag tar för givet, vad gäller tekniken, det är inte lika självklart för henne. Då har jag fått tänka till och försöker förklara så gott jag kan. Men jag är ju ingen riktig sånglärare. Däremot har jag mycket praktisk erfarenhet av att själv ta lektioner och att sjunga på "rätt" sätt och försöker förmedla det så gott det går. Fast det är inte helt lätt att förklara alla gånger. Men jag försöker i alla fall.
Nu har ju Amanda bra mycket mer talang än vad jag någonsin har haft och just därför känner jag väl också att jag vill hjälpa henne så mycket som möjligt. Även om man tycker att man redan kan sjunga och att sånglektioner är tråkigt, så är ändå lektionerna man har bakom sig en otrolig trygghet när man står där på scenen. Man har tekniken som ett stöd i bakgrunden.
Så jag har sagt till Amanda: "Man tar inte sånglektioner för att lära sig sjunga. Man tar sånglektioner för att bli BÄTTRE på att sjunga och att utveckla sin röst".
Amanda sjöng ju bra även utan sånglektioner, men undrar hur jag själv hade låtit? Jag började ju ta lektioner redan när jag var 9 år, så sången har ju liksom alltid varit där och jag minns inte hur jag lät innan.

En annan sak som jag kom att tänka på ikväll, var hur mycket jag saknar att sjunga. Jag saknar att sjunga med andra och jag saknar att sjunga för andra.
Då kan man ju tänka: "Varför börjar du inte i nån kör, då?"
Men då kan jag som svar säga att körsång inte är något för mig. Jag har aldrig varit särskilt intresserad av att sjunga i kör ... att vara anonym och en i mängden. Dessutom blir det så strikt när man måste hålla sin stämma och sjunga samma som en hel drös andra. Nej, det är ingenting för mig.
Jag gillar att sjunga duetter, i mindre ensembler och solo. DET gillar jag! Därför gillade jag ju Bel Canto, som har mer det konceptet som jag gillar.
Jag skulle ju förstås kunna tänka mig att börja ta sånglektioner igen. Problemet är ju dock att det är så fruktansvärt dyrt. Då är ju körsång billigare.
MEN ... jag sjunger hellre på egen hand hemma i sovrummet än att gå med i något som jag egentligen inte gillar. Jo, jag gillar ju att sjunga ... även om det skulle vara i en kör. Men själva körkonceptet finner jag lite tråkigt och det låter jag därför helst bli.
Dessutom har jag egentligen inte riktigt tid heller. Jag försöker ju träna nu hyfsat regelbundet och i år har jag dessutom tagit lite danslektioner. Så har man ju alla hushållssysslor som ska fixas och TV-program som ska ses. Plus att man måste jobba. Så tiden räcker heller inte riktigt till för allt man skulle vilja.
Men om man hade mer tid och om man hade mer pengar ... då vore det inga problem alls. Då skulle man kunna göra allt man ville ... typ. ;-)

Så avslutar jag med en bild från när jag sjöng på Önningeby museet tillsammans med andra Bel Canto-elever 2012. Två solosånger hade jag då. Var supernervös, men det var samtidigt jätteroligt!

 Petri Carlssons foto.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar