Dag 29 - Mina ambitioner

Ja, jösses ... vad ska man svara på det? Jag har ju aldrig haft några riktiga ambitioner. Det skulle väl i så fall vara att bli en så bra människa som jag bara kan. Att vara en bra mamma, en bra maka, en bra vän, en bra dotter ... ja, helt enkelt en bra människa. De senaste åren har jag även strävat efter att bli än bättre människa ... och försöka förbättra de egenskaper jag redan har. Jag ÄR ju egentligen en rätt bra person, tror jag, men jag har ett problem ... och det är den sociala biten. Jag är inte så social som jag önskar att jag vore, så därför känner jag att det är den delen som behöver utvecklas allra mest. Så det är väl en slags ambition, antar jag ... att bli en mer social person.
Faktiskt så jobbar jag en hel del på det. Är man supersocial, så kanske det inte är så lätt att förstå att det inte är helt lätt att prata med vem som helst om vad som helst. Jag är ju dock väldigt pratsam ... alldeles FÖR mycket ibland ;-) ... men det är det där initiativtagandet som är svårt. Jag har svårt att inleda diskussioner, men när jag väl kommit in i en diskussion, så brukar det inte vara så jätte svårt. Men sen är jag väldigt beroende av personkemi också.
Hur jobbar jag då på saken? Jo ... det gör jag mycket genom att iaktta och lyssna på hur andra gör. Bland annat så är ju min man extremt social, så jag studerar ju mycket hans beteende. Sen så försöker jag att vara med på tillfällen då man kanske riskerar att stöta på folk och antingen hamna i samtal eller bli åhörare till samtal. Det är faktiskt väldigt lärorikt.
Jag HAR ändå kommit en bit på vägen, tycker jag ... men att kalla mig för social, är nog en rätt kraftig överdrift. Jag har dock den ambitionen ... att så småningom BLI en mer framåt människa.

I MORGON - MIN DRÖMRESA