Först var hon till skolsköterskan för någon vecka sedan ... och kollade längd, vikt, syn och hörsel. Då behövde inte föräldrarna vara med. Vi fick bara hem en lapp med uppgifterna efter att hon varit där. Den undersökningen hade gått riktigt bra ... längden var 125 cm, vikten var 27 kg och allt hade gått igenom utan anmärkning. Så fick hon då med sig en tid till det här läkarbesöket ... och till det skulle föräldrarna följa med (eller EN förälder, i alla fall ... fast vi gick, båda två).
Läkarbesöket gick jätte bra. Inget konstigt alls. Vi pratade lite om Amandas utslag, som hon brukar få när det är kallt ute. Vi smörjer ju henne med salva under de perioderna och det skulle vi ju fortsätta med. Om inte den receptfria salvan funkar, så finns det bättre ... receptbelagda salvor. Men vi känner nog ändå att det funkar med den vi har.
Sen berättade hon de nya restriktionerna ... att man ska ge D-vitamin till barn ända upp till 18 år! Jag HAR ju hört om det precis nyligen. Det är ju helt nya rön ... och i Finland, så rekommenderar de nu detta. Därför frågade hon om vi ger henne någon vitamin ... och vi sa ju att hon får en slags multitablett, fast vi visste inte om den innehöll D-vitamin ... och inte hur mycket i så fall. Nu kollade jag ikväll och såg att den innehåller D-vitamin i klart tillräcklig mängd, så den ska nog vara okej. Annars finns det tydligen andra tabletter man kan köpa.
Efter att läkarundersökningen var avklarad (den gick väldigt fort), så gick vi in till sköterskan ... eller skolhälsovårdaren, som det heter här. Hon hade, innan vi gick in till läkaren, frågat om vi ville ge Amanda TBE-vaccin. Vi skulle fundera på det tills efter läkarbesöket.
Eftersom Amanda inte alls varit förberedd på någon spruta, så lät vi henne ta beslutet om hon ville vaccinera sig idag eller om hon ville vänta till en senare tidpunkt. Efter en kort stunds funderande, så valde hon faktiskt att ta sprutan direkt ... när vi ändå var där.
Amanda ÄR ju inte särskilt spruträdd. Det har hon aldrig varit. Så jag blev ju inte helt förvånad, egentligen. Visst gjorde det ju ont på henne, fast inte ett ljud sa hon. Efteråt sa hon att det gjort ont, men hon visade inget när sköterskan gav henne injektionen. Hon är ju bara sååå duktig, min lilla tjej!
Efter vi var klara med allt, så fick Amanda gå tillbaka till sin klass och jag gick tillbaka till jobbet.
I kväll, så var Viktor iväg på skoldisco ... hans allra första. Det hade nog gått bra. Han var så stolt när han visade stämpeln han hade fått på handen. :-) Så hade han gjort sig av med alla pengar han haft med sig. Jag tror nog han hade haft det roligt. Ska väl fråga ut honom lite mer i morgon. Jag hann inte riktigt i kväll, eftersom det var Let's Dance när han kom hem.
I morgon är det väl lite shopping som gäller ... och så är Amanda bjuden på kalas till en gammal dagiskompis.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar