Allhelgona ...

Så var det fredag igen ... och helg. Skönt! :-)
Den här helgen är det ju Allhelgona, så egentligen skulle jag ju vilja åka till Södertälje ... till mammas grav. Ja, mormor ligger ju också i den graven, fast mamma låg där före ... och det är ju allra mest för mammas skull som jag vill dit. Men ... det passar sig inte riktigt den här helgen. Maken har en del tentor snart, så han behöver plugga och dessutom var han ju till Helsingfors förra helgen, så han är väl antagligen inte så sugen på att resa heller.
Så ... vi får väl åka till graven och tända ljus vid ett annat tillfälle ... nästa gång vi har möjlighet att åka till Sverige. Så får jag väl tända ljus här hemma istället ... och tänka på mamma och mormor.
Graven som mamma ligger i ... den graven har jag nog besökt alla år som jag levt. Ja, de första åren minns jag väl inte om jag var med på eller inte ... men så länge jag kan minnas, så var jag alltid med dit vid Allhellgona.
Min morfar ligger nämligen där också. Han dog två år innan jag föddes, så jag träffade aldrig honom. Han var dock inte min biologiska morfar, utan han var gift med mormor under tiden som hon blev gravid (de var dock separerade vid tillfället) och han tog sig sen an mamma som sin egen ... så vi har alltid kallat honom för morfar, trots att han inte var det genetiskt sätt. Fast själv så träffade jag ju aldrig honom. Har bara hört en massa historier ... framförallt från min bror. Så jag har ju egentligen inget förhållande till honom.
Har dock alltid besökt graven ... men sen när mamma dog ... då fick den liksom mer betydelse för mig. Då blev graven så "verklig" på ett sätt. Då, när jag själv hade varit med om att sätta urnan i marken ... urnan, med min egen mammas aska i. Då blev graven mer "på riktigt".
Fast sen vi flyttade till Åland, så har jag inte kunnat besöka graven vid exakt rätt tidpunkter längre. Brukar ju vilja åka dit vid Mors dag, Allhelgona och kring jul ... fast sen vi flyttade ifrån Södertälje, så har det blivit mer när vi haft passligt. Det funkar ju inte alltid. Men huvudsaken är väl att man kommer dit nån gång ibland ... när det passar. Ljus, kan man ju tända hemma ... och i hjärnan finns ju mamma med rätt ofta ... oavsett var jag befinner mig.

Fast annars så är det ju väldigt speciellt att åka till kyrkogården just på Allhelgona. Särskilt om man åker dit efter att det blivit mörkt. Det är så himla vacker ... och stämningsfullt ... och riktigt, riktigt rofyllt. Just på Allhelgona, så känns det sååå rofyllt på kyrkogården. Annars kan jag känna lite obehag av att vara på en kyrkogård efter att det blivit mörkt, men inte på Allhelgona. Då känner jag mig lugn ... och njuter av allt det vackra ... alla smyckade gravar och alla brinnande ljus. Så otroligt vacker och stämningsfullt.