Var tar tiden vägen?

Att det ska vara så himla svårt att få tid med allt man borde! Eller allt man skulle vilja. Fattar egentligen inte var all tid tar vägen??? Det känns som om det finns någon hemlig makt som stoppar undan minuterna utan att man märker något. Helt plötsligt har ju tiden gått och man har inte hunnit med ens en bråkdel av vad man hade tänkt sig.
Jätte konstigt!
Jag hade ju tänkt att jag skulle få så mycket mer tid nu i höst. Nu, när jag gör uppehåll med mina sånglektioner och nu, när jag slutfört kursen i webbdesign (tror inte jag berättat det tidigare i bloggen, men jag klarade den kursen och fick därmed 7,5 hp avklarade). Det borde väl ge mig MASSOR av tid över?
Men icke!
Jag har ju visserligen påbörjat en annan kurs nu istället ... en kurs i Typografi och texthantering ... och eftersom jag kom in på en sen reservplats, så ligger jag rätt långt efter och måste väl jobba ikapp en del. Kanske att de studierna kan ha lagt en del extra tid av de timmar jag har till förfogande?
Jag har dessutom börjat baka eget matbröd, vilket nog också tar en del av den där extratiden. Inte tycker jag väl att det är så hemskt tidskrävande, egentligen. Det är ju mest jästiden som tar tid. Men man blir ju ändå rätt låst under bakningen och visst tar det ju längre tid att baka själv än att köpa brödet på affären.
Ja, så har ju Amanda mer träning nu. Judo tränar hon två gånger i veckan (tidigare var det bara en) och även om jag egentligen inte BEHÖVER följa med henne dit, så tycker jag ju att det är rätt kul att titta på.
Så har hon dans en dag i veckan också och behöver skjuts dit och hem ... även om hon hittills ofta har fått skjuts av kompisar som också ska dit.
Sen har vi det här med min viktminskning. Det låter kanske inte som någonting som skulle kunna ta extra lång tid, men det tar faktiskt längre tid att gå ner i vik än att inte göra det. Matplaneringen tar längre tid, att försöka laga nyttigare mat tar längre tid, att väga maten tar längre tid och att skriva upp allt man äter tar tid. Så visst tar det längre tid att gå ner i vikt. Det är dock en tid som jag gärna lägger ner, för det har gått otroligt bra för mig att vara så här strikt och noggrann. Har gått ner samtliga veckor förutom 3 sedan jag började i maj. 1 vecka gick jag upp i vikt och två av veckorna har jag stått still. Resten har genererat viktnedgång, vilket känns riktigt superkul!!!! -9 kg var det i tisdags, vilket innebär en viktminskning på knappt 12 %. Yeay!!!!

Så ... visst finns det väl en del orsaker till att man inte riktigt hinner med. Jag har ju dessutom inte mått helt bra i kroppen den senaste tiden. Det känns som om jag går med biverkningar av min medicin alla dagar. Känner mig riktigt mörbultad för det mesta. Men ... jag försöker väl ändå hålla skenet uppe så gått det går och försöker hinna med så mycket jag känner att jag orkar med. Men ibland ... rätt ofta ... så känner jag bara för att slappa.
Så det kanske egentligen inte är så hemskt konstigt att tiden bara försvinner iväg?