Var lär man sig svära?

Vid middagsbordet idag, så diskuterade vi svordomar. Själv, så svär jag inte. Det slutade jag med när jag var typ i Amandas ålder och mormor sa att det var fult att svära. Tala om att ha makt om man kan påverka en 8-åring så mycket att hon slutar svära och att det sen varar ändå upp i vuxen ålder. Enda gången jag kan svära nu, är om jag skulle bli fruktansvärt arg ... fast det händer inte särskilt ofta. Det låter helt knäppt om jag svär, så därför låter jag bli. Det finns så många bättre ord som man kan använda sig av.
Hur som helst ... Amanda frågade sin pappa vem det var som hade lärt honom att svära. Han kan ju en del svordomar ... både på svenska, finska och engelska ... ja, säkert på andra språk också. ;-) Men istället för att svara på den frågan, så vidarebefordrade han den frågan till Viktor. "Var har DU lärt dig svordomar?" frågade han Viktor. Till svar fick han: "I skolan." och då sken Amanda upp och frågade glatt: "Lär man sig svära i SKOLAN?"
Haha! Hon undrade väl lite vilken årskurs de skulle börja lära sig svärord. :-D Det lät ju väldigt intressant, tyckte hon. Fast ... vi förklarade då att det var nog snarare på rasterna som man lärde sig svära ... av kompisar. Det är nog inte så att man lär sig av lärarna under lektionerna. Det BRUKAR inte vara så i alla fall. ;-)