Jobbar i en ond spiral

Den här veckan har verkligen varit oerhört tung. Det har varit så sjukt mycket att göra på jobbet, så jag har bara hunnit med en bråkdel. Det känns som om hjärnan går på högvarv hela tiden och samtidigt som man gör en sak ... eller två saker samtidigt ... så funderar man på vad nästa moment blir. Det har gått i ett ... från morgon till kväll. Idag hann jag inte ens gå upp till matsalen på eftermiddagsfika. Jag gick bara och hämtade en snabb kopp kaffe och gick sen tillbaka till mitt skrivbord så jag kunde jobba samtidigt som jag drack. Arbetsbördan har bara ökat för varje dag de senaste dagarna och eftersom man aldrig hinner riktigt färdigt, så får man ju skjuta upp saker till morgondagen ... och det leder ju till att morgondagens uppgifter ökar ... vilket i sin tur leder till att man får ytterligare saker att skjuta upp. :p Det blir som en ond spiral och idag kändes alla uppgifter som övermäktiga. Ett tag på eftermiddagen kändes det nästan som om hjärnan höll på att koka över. Var till och med tvungen att sätta mig ner och andas när det kändes som värst. Faktiskt, så kände jag mig nästan panikslagen ett tag. Jag tänkte att: "Hjälp! Snart går jag väl in i väggen!" Allt kändes bara så stort och när jag tänkte på allt jag inte skulle hinna med under arbetsdagen, så blev allt bara super jobbigt. Det kändes nästan som i vintras ... då efter samarbetsförhandlingarna varit och då alla mina kollegor hade försvunnit.

 Anledningen till att jag har så mycket nu är ju för att min kollega är på semester. Därför måste jag ju nu sköta om delar av hans jobb också. Visst har jag ju ändå en del hjälp ... dels av min chef, men även av en annan person som brukar hjälpa oss ibland. Men den hjälpen jag får från dessa är ändå rätt minimal. I det dagliga arbetet, så är det inte helt enkelt att bara lassa över uppgifter på andra. Ofta blir det nästan mer stjälp än hjälp. Dessutom vill jag inte belasta dem med alltför mycket heller. Men i morgon MÅSTE jag få mer hjälp, för annars hinner jag inte med vissa högprioriterade uppgifter. Fast jag har förvarnat dem om det.
Tyvärr kommer nog inte arbetsbelastningen minska direkt efter att kollegan är tillbaka heller (han kommer på tisdag), för nästa vecka kommer vi ha sjukt mycket att göra eftersom vi har en brådskande deadline på kommande. Sen går vi ju på julledigt nästa fredag och då kommer jag sedan vara ledig i över två veckor. Vi ska ju till Kanarieöarna direkt efter jul, så jag kommer inte tillbaka till jobbet igen förrän den 7:e januari. Därför måste vi hinna klart med massor före det.
Fast ... det ska i alla fall bli himla skönt att gå på ledigt ... och att dessutom vara ledig så pass länge. Längtar massor till den ledigheten! Hoppas bara att jag kan koppla bort min hjärna från alla jobbtankar.
För tillfället så tänker jag ju på jobbet typ konstant. Jag funderar över mitt nästa drag ... vad jag ska göra i morgon, vad jag inte ska göra, när jag ska göra saker, vad jag ska prioritera och vad jag ska delegera. Ja, jobbtankarna finns där hela tiden. Jag blir ju dessutom påmind om min enorma arbetsbörda när jag känner hur mörbultad min kropp känns. Har ont typ överallt, benen känns tunga och krampaktiga och så pirrar det lite varstans. Det är ju så att mina MS-symptom ger sig mer till känna när jag blir så här överansträngd. Det bränns mycket i huden också ... framförallt i handflatorna. Så jag tror nog att hela jag behöver en ordentlig vila nu. Skönt i alla fall att det är fredag i morgon, så kanske man hinner vila upp sig en del under helgen åtminstone. Helgledigheten behövs verkligen nu efter den här extremt tunga veckan.