Det är en sak som jag har funderat lite över. Hur gör egentligen alla sångare, alla musikalartister, alla musikdokusåpadeltagare eller alla skådespelare? Alla som har ett yrke ... eller som är med i något tillfälligt musikprojekt, där man använder sin röst som främsta verktyg. Hur gör alla dessa människor för att ständigt ha sin röst i skick vid varje tillfälle? Blir de aldrig hesa när de får en förkylning? Eller blir de aldrig ens förkylda?
Eller har de kanske hittat någon mirakelmetod som gör att de får tillbaka sin röst omedelbart?
I så fall skulle jag vara oerhört intresserad av att få ta del av deras hemligheter ... deras hemliga "recept" på hur man gör för att aldrig tappa rösten eller hur man gör för att få den tillbaka så fort det bara går.
Med en vanlig förkylning så kan det ju gå bra att uppträda ändå ... och kanske klara av det så bra att inget märks. Men om man blivit hes ...? Då funkar det ju inte att sjunga. Inte om man blivit så pass hes att rösten blivit märkbart angripen. Hur gör man DÅ? Det kan ju liksom ta flera veckor för rösten att bli helt återställd efter en förkylning. Ändå tycker jag ju att man aldrig ser någon ställa in sitt deltagande ... varken i Melodifestivalen, Idol, True Talent eller what so ever. De verkar ju ALLTID ha sina röster i skick ... vecka efter vecka ... framträdande efter framträdande. Hur GÖR de????
Ja, anledningen till att jag nu funderar över detta är ju för att jag återigen förlorat min röst. Blev förkyld i förra veckan och som vanligt blev rösten sänkt med en gång. Hes som bara den och jag kan definitivt inte sjunga. Prata, det kan jag ju. En sådan babbelmaja som jag är förlorar liksom aldrig talförmågan. Jag pratar nog in i det sista ... även om det så bara låter som ett susande eller ett pipande när jag öppnar munnen. Prata brukar jag liksom klara av hur hes jag än blir ... tyvärr ... eftersom jag antar att man får tillbaka rösten fortare om man håller helt tyst. Men det är ju så sjukt svårt att inte prata.
Fast däremot funkar det inte alls att sjunga. Rösten bara skär sig om jag försöker, så att uppträda med den här rösten vore en total omöjlighet. Det funkar verkligen inte! Därför förstår jag inte hur alla verksamma som man ser på TV hela tiden klarar av att uppträda så kontinuerligt utan att någonsin behöva ställa in. Har liksom aldrig varit med om att en artist i Melodifestivalen fått ställa in pga heshet. Inte någon Idoldeltagare heller, vad jag vet.
För mig, som ständigt får dras de med de här röstproblemen vid så gott som varje förkylning, tycker ju att artisternas ständiga närvaro känns något märklig och nästan mirakulös.
Har de några särskilda knep? Eller är det bara jag som har ovanliga stämband ... som blir alltför hårt drabbade vid minsta lilla förkylning?
Nu har ju jag antagligen haft en väldig tur, för trots mina stämbandsproblem så har jag nog hittills aldrig behövt ställa in ett framträdande på grund av heshet. Jag har på något sätt alltid lyckats pricka in hesheten antingen före eller efter ett uppträdande. Tur? Antagligen. När vi hade konsert på Önningeby museet förra våren, så blev jag ju hes några dagar efter och den hesheten blev sedan otroligt långdragen. Hade ännu inte fått tillbaka rösten till 100 % när höstterminen kom. Men under konserten var rösten helt i skick, vilket ju var det absolut viktigaste.
Nu har jag ju dock sällan haft mer än ett framträdande åt gången. Inga serier av uppträdanden, utan endast en dag och sedan finito. Om jag hade haft serie-konserter, så hade kanske min inställningsstatistik sätt något annorlunda ut?
Jag hade ju en dröm om att bli musikalskådespelare ... men, med tanke på mina känsliga stämband, så vet jag inte om jag hade klarat av något sådant. Föreställning på föreställning på föreställning. Med min heshets-historik, så kan jag riktigt se alla inställda föreställningar framför mig. Hur skulle halsen ha klarat av något sådant? Det går ju verkligen inte att sjunga när stämbanden är sjuka.
Nej, det skulle antagligen vara rätt svårt för mig att ha ett jobb där jag är beroende av en väl fungerande röst. Med tanke på alla ständiga röstbesvär, så skulle det nog inte funka nåt vidare. Tyvärr ... :-(
Som jag sa, så är jag ju nu alltså hes igen och den här gången känner jag mig faktiskt lite orolig över ifall jag kommer bli tvungen att ställa in. Förra veckan fick jag ställa in min sånglektion eftersom jag inte kunde sjunga, men det kändes inte så farligt. Jag kan träna lite mer hemma sen när rösten kommer tillbaka. Men däremot vill jag ju gärna inte missa konserten. Bel Canto ska ha konsert på Uncan (en ungdomsgård) den 28:e april och jag vill ju verkligen vara med på den. Jag har ju tränat massor på några låtar nu i vår och känner mig verkligen väl förberedd. Det är låtar som passar mig så otroligt bra och som jag absolut skulle vilja framföra. Men ... då måste ju liksom rösten vara i skick. Annars funkar det inte.
Så jag hoppas sååå att min röst snart kommer tillbaka. Jag har ju verkligen sett fram emot detta och har tränat jätte mycket för att det ska bli så bra så möjligt och så att jag kan ge låtarna mitt eget uttryck och förhoppningsvis sen kunna framföra dem på mitt eget, känslosamma sätt. Så det skulle ju kännas lite snöpligt nu att behöva dra mig ur. Jag vill verkligen inte det!
Men förhoppningsvis kommer ju rösten tillbaka snart. Jo ... att rösten kommer tillbaka är jag ju helt säker på förvisso. Frågan är ju bara hur pass mycket den hinner komma tillbaka. Jag vill ju att den ska vara helt återställd till dess och det kan jag inte riktigt känna mig säker på. Det brukar liksom kunna ta tid innan jag kan sjunga bra igen efter en förkylning. Men, men ... jag får väl hålla tummarna ordentligt ... och så kanske jag kan försöka prata lite mindre också, förstås. ;-) Så rösten får vila en liten stund ... och få tid till återhämtning.
måndag 15 april 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar