Igår, när vi satt uppe i matsalen på jobbet och fikade på eftermiddagen, så sa jag till exempel: "Ja, man kan ju inte både äta upp grisen och ha den kvar". :-D Alltså ... jag VET ju att det ska vara "kakan", men just då så var det bara gris som poppade upp i min skalle. Jag låtsades dock som om det inte var någon felsägning utan att det faktiskt var gris som jag menade att säga. Jag syftade ju dessutom på en person, så då kunde det ju på ett sätt kännas rätt passande med "gris".
Sen så sa jag något knasigt idag också ... jag sa till min kollega att det var hundbajs på fönstret till mitt jobb-rum. Hm ...
Min kollega kollade lite konstigt på mig och då fattade jag ju att jag sagt något fel. VAD kunde jag ha sagt? Det hade på något sätt känts rätt för mig ... men ändå förstod jag ju att det inte varit rätt ord som kommit ut ur min mun.
Jag kom ju snabbt på vad jag sagt och när jag fattat att hund inte var rätt ord i sammanhanget, så korrigerade jag mig direkt ... och ändrade det då till kattbajs. Hm ... ja, just det ... inte riiiktigt sant det heller ...
Först på tredje försöket så lyckades jag få det till fågelbajs. Egentligen var jag nog nära att säga "djur" först, men hittade ordet "fågel" i sista stund.
Vet inte om det är min MS eller om jag bara är allmänt virrig. Inte brukar jag väl ha så mycket problem med att få fram de rätta orden och uttrycken, men nu stod det verkligen helt still. Jo ... jag fick ju till orden ... bara att det var FEL ord. Helknäppt! Det var precis som om hjärnan låst sig på något sätt.
Nå ... jag bjuder på de knasigheterna. Är väl inte hela världen om man säger fel. Kan ju liva upp stämningen lite, om inte annat.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar