Årets Nyårsafton blev väldigt lugn för vår del. Jag hade ju dragit på mig en riktigt ordentlig förkylning, så därför orkade jag inte göra mycket annat än att stanna hemma och bara ta det lugnt ... laga lite god mat och bara ta saker i min egen takt. Vi spelade lite Singstar, kollade en del på TV och så spelade vi Mario Kart. Så lagade jag en fantastiskt god tre rätters middag.
En stund före midnatt, så promenerade vi ner till stan för att se på stans storslagna fyrverkeri. Det var verkligen makalöst vackert. Bor man så här centralt, så finns det absolut ingen anledning att köpa egna fyrverkeripjäser. Man får ju se det mest fantastiska skådespelet helt kostnadsfritt bara genom att ta sig en liten promenad. Eller ... helt kostnadsfritt, är det ju inte i och för sig. Det betalas ju av skattebetalarna, dvs jag och många fler. Men jag känner ändå att det är lite värt det ... för man får sig ju en ordentligt show.
Det var mycket folk som samlades där ute i Nyårsnatten och såg hur Mariehamns 150-års firande fick sitt färgsprakande avslut. Ett fint slut på ett storslaget firar-år.
Ja, så är det då 2012 nu. I år skulle min mormor ha fyllt 100 år om hon hade levat och månaden efter så är det 100 år sedan Titanic sjönk. I December fyller min man 40 år ... om han ens lever då, för det är ju meningen att jorden ska gå under den 21:a December 2012.
Enligt Maya-kalendern, så är det ju spått att jordens undergång kommer ske den dagen. Jag har dessutom sett filmen (2012) och den är väl sann? En sann spådom som högst troligt kommer äga rum. Eller?
Jag har ju dock hört en slags förklarlig teori till varför Maya-kalendern spår jordens undergång den dagen. Det sägs bero på att deras almanacka tog slut och att det aldrig gjordes någon ny ... att man egentligen bara skulle behöva uppdatera kalendern. En vanlig almanacka byter man ju ut varje år och det torde vara fallet med Maya-kalendern också ... att den bara behöver bytas ut eftersom tidsperioden avslutas.
Jag såg en lite rolig bild på Facebook härom dagen ...
Den är så passande tycker jag. Folk är ju liksom skiträdda för att jorden ska gå under pga den där så kallade "spådomen", men i själva verket så kanske det bara beror på ett stort missförstånd och en felaktig tolkning. Tala om att folk skrämmer upp sig helt i onödan.
Det är väl egentligen inte särskilt vettigt att oroa sig över sådant som KAN hända ... KANSKE. Men OM inget händer, så har man ju gått omkring och oroat sig helt i onödan.
Jag måste ju medge att jag själv är en sådan person ... en sådan ängslig person som oroar sig för allt och inget ... och som oroar sig massor för livets eventualiteter. MEN ... jag har verkligen blivit avsevärt mycket bättre på den punkten. Jag oroar mig inte längre för allt och blir inte längre nojig för allt som eventuellt skulle kunna hända. Vad som händer, händer och då får man ta itu med det DÅ. Finns egentligen ingen anledning att hetsa upp sig långt i förväg ... och oroa sig för sådant som kanske aldrig någonsin kommer att ske. Jag har börjat förstå det nu. Jag har börjat förstå att livet är alldeles för kort för att spendera i oro och nervositet.
Jag kan ju dock inte säga att jag kommit hela vägen än. Jag oroar mig fortfarande en hel del över både små och stora saker. Men ändå har jag blivit bra mycket bättre och har en otroligt mycket mer positiv livssyn än tidigare. Jag hetsar inte upp mig lika fort längre och tar nog saker mer med en klackspark.
Vad gäller Maya-kalenderns spådom, så väljer jag nog att inte riktigt tro på den. Om jorden går under, så kan jag ändå inget göra, så jag kommer nog att fortsätta leva som vanligt fram till dess.
Så ... vi får se vad som händer ... om vi lever nästa jul eller inte. Jag vill nog hellre tro på den teorin att det endast är fråga om kalenderbyte. :-D
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar