Nöjer mig med detta utseende nu

Jag har så svårt att hitta nåt tema som funkar på exakt det sätt jag vill, så nu tror jag att jag struntar i att leta mer. Tar bara en massa tid i onödan.
Jag gjorde istället så att jag letade upp en jordgubbsbild och så gjorde jag en egen bannar till bloggen ... i photoshop ... så tror jag att jag nöjer mig med det här tills vidare. Ni får gärna säga vad ni tycker om den nya layouten ... om den här helt kass? Om det är nåt som stör? Andra färger? Annan text i bannern? Jag har ju sparat bannern som en psd-fil, så det går lätt att ändra vid behov.
Så får ni ju även säga om ni tycker det ser jätte bra ut också, förstås. ;-) Eller om det bara är helt okej?

Tema-byte igen

Jag tänkte göra om lite här i bloggen, så bli inte chockad nu om det inte ser ut riktigt som vanligt ... eller om det är olika utseenden för varje gång du tittar in hit den närmaste tiden. ;-)
Jag har liksom redan tröttnat lite på temat ... och vill hitta nåt som verkligen känns som jag. Sen vill jag dessutom ha ett somrigt tema just nu ... och det är lite svårt att hitta nåt passande.
Så nu får ni ta att jag testar en del. Det kommer nog dock inte bli nåt ALLDELES chockerande. Vill ju ha nåt som inte är för rörigt ... utan det ska gärna vara lite mer diskret.
Fast om jag inte hittar nåt passande, så kanske jag byter tillbaka igen.

Jag är tydligen vacker ... enligt vissa, i alla fall

Igår kväll kollade Amanda på TV och så såg hon en söt tjej där ... i typ 20 års åldern, skulle jag gissa. Då sa Amanda: "Tänk om jag kommer se ut som henne när jag blir stor". Då frågade jag om hon tyckte tjejen var fin ... och Amanda nickade.
Då sa jag: "Du kanske kommer se ut som mamma när du blir vuxen ..."
Varpå Amanda utbrast: "JAAAAAA!" och log brett. Så fortsatte hon ... "Du är ju JÄTTE vacker!"
Haha. Kul att någon tycker på det sättet, i alla fall ... och undrar just hur länge hon kommer fortsätta tycka att jag är vacker. Gulle-Amanda! :-)
Konversationen var dock inte slut där, utan Amanda fortsatte ... "Eller som min mormor? Hon var också jätte vacker när hon var ung!" 
"Ja, kanske det." svarade jag.
Jag har ju scannat in lite gamla bilder på bl a mamma ... och jag antar att det är den här bilden hon syftar på:

Den här bilden togs långt innan jag föddes. Antagligen någon gång i början/mitten av 60-talet ... när mina syskon var små.

Fast jag tror det är mer sannolikt att Amanda kommer likna mig mer än vad hon kommer likna mamma, för Amanda är väldigt lik mig ... det brukar alla säga ... och jag är inte särskilt lik min mamma.

Jag tyckte bara det var lite roligt att Amanda blev så glad över tanken att hon kanske kommer se ut som jag en dag.

Dagens middag

Idag åt vi sallad till middag. Jag åt visserligen sallad till lunch på jobbet idag också, men den vi hade hemma var mycket godare ... så då tycker jag inte det gjorde så mycket att äta sallad två gånger på en dag.
Vi brukar ha som buffé när vi har sallad till mat ... vi skär upp lite olika grejer och/eller ställer fram lite olika burkar ... och så får var och en ta vad man själv vill ha. Det brukar vara lite olika grejer, men vad vi för det mesta brukar ha som grund är bulgur och isbergssallad. Ibland har vi haft pasta också ... istället för bulgur ... fast det vanligaste är bulgur.
Vi fick idén till den här salladsbuffén från en restaurang här i stan. De har bara öppet på somrarna och deras nisch är främst sallad och smörgåsar. Om man tar en sallad där, så brukar man få välja bland en massa olika saker ... så får man då en sallad med precis de grejer man själv tycker om. Jag tycker det är en jätte smart idé och hela familjen älskar deras sallader.
Så ... från det stället tog vi alltså idén till att göra egna salladsbufféer ... och det är väldigt populärt här hemma. Brukar faktiskt bli lite glädjerop från barnen ... särskilt Amanda ... när det vankas sallad.

Vår salladsbuffé

Så här såg vår middag ut ikväll. Sen plockade vi själva ihop vad vi ville på våra tallrikar. Blev riktigt mumsigt!

Kvälls"fika"

Igår när jag var till affären, så hade de extrapris på färsk ananas ... så då köpte jag en. Den verkade dock lite omogen, så jag sparade den till nu i kväll. Men idag var det dags ... till barnens stora glädje. De älskar ju färsk frukt ... i synnerhet lite mer exotisk sådan, som ananas, mango, papaya, melon och vindruvor.
Men idag ... idag blev det bara ananas ...

Vårt kvällsfika - färsk ananas

Jag skar upp den i bitar, så det lätt skulle gå att äta ... och barnen åt upp allt i ett nafs. Jag tog nog inte mer än max 10 bitar och maken tog 1 bit. Resten slukade barnen ... och fort, gick det.

Ramlade i trappan

Idag ramlade jag i trappan på jobbet ... på uppvägen, tack och lov ... och jag hann ta emot mig rätt bra, så jag slog mig inte sååå farligt. Fast jag fick ändå ont efter snubblingen ... har ont i båda armarna och vänster ben. Känner av en del i ryggen också.
Det känns ju lite irriterande, för det var inte första gången jag snubblade, direkt ... det var nu andra gången på bara en vecka. Jag snubblade ju så sent som i torsdags ... i samma trappa ... på ett liknande sätt. Då slog jag mig mycket hårdare, eftersom jag inte hann ta emot mig så bra ... fast ändå fick jag ondare den här gången. Sist så var det mest knät som tog i och fick sig ett rejält blåmärke några dagar senare. Den här gången måste jag ha vridit till armarna på nåt sätt ... antagligen när jag tog emot mig i fallet ... och det har känts värre.
Vet inte vad det beror på riktigt ... de här snubblingarna. Kanske det är sandalernas fel? Eller så är jag bara extremt ouppmärksam och klantig? Så kan det ju förstås också bero på att min balans inte är den allra bästa. Pga balansen, så brukar jag alltid vara väldigt uppmärksam när jag går nerför trappor. Brukar även hålla mig i trappräcken när jag går nerför trappor ... så att jag lätt kan ta tag i nåt om benet skulle ge vika. Detta började jag med när jag fick MS och förlorade styrkan i mitt vänsterben.
Fast uppför, har jag inte brytt mig så mycket om att tänka på uppmärksamheten direkt. Det värsta som kan hända är väl att jag snubblar lite och kanske får blåmärken eller nåt skrapsår. Eller att någon beskådar alltihop, så det blir lite pinsamt för mig. Det vore ju inte lika allvarligt som vad som skulle kunna hända om jag snubblade på nerförsvägen. Skulle jag falla huvudstupa i den stentrappan som vi har på jobbet, så skulle det kunna gå riktigt illa ... och det vill jag inte vara med om. Därför är jag, som sagt, mer uppmärksam när jag går åt det hållet.
Nu vet jag ju inte om de här senaste snubblingarna har någonting över huvud taget med mina balansproblem att göra. Det kan nog mer vara en kombination av klumpiga sandaler och en nonchalant människa i dem. ;-)
Hur som helst, så bör jag nog se till att vara lite mer uppmärksam i fortsättningen, för det känns lite onödigt att få så här ont varenda vecka. Ska försöka bättra mig.

Jag tänker inte klaga

Jag tänker då INTE klaga på värmen! Vi har haft en så pass lång och snörik vinter i år, så jag tänker minsann inte börja klaga nu när det äntligen blivit varmt.
Först gnäller folk över att det är för kallt ... för mycket snö eller för regnigt ... och sen ... när värmen äntligen kommer ... då börjar samma människor direkt att gnälla över att det är för varmt. Det tar bara någon dag, så kommer gnället igång. Man hör det överallt. Gnäll, gnäll, gnäll ...
Att folk med trädgårdar vill ha regn ... det kan jag förstå ... för växtligheten har det nog extremt jobbigt i denna torka. Men det är inte bara trädgårdsfolk som gnäller ... utan gnället kommer från folk som svettas, folk som har svårt att sova och ja ... folk i allmänhet ... det kan komma från precis vem som helst.
Men JAG ... jag ska inte gnälla i alla fall. Jag älskar det faktum att det äntligen blivit sommar! Äntligen har det blivit en riktig sommar ... med riktig sommarvärme ... och jag tycker det är alldeles ... alldeles  ... alldeles underbart!
När jag gick ut från jobbet idag efter att arbetsdagen var slut, så slog en varm vindpust mot mig. Den var verkligen riktigt varm och det kändes precis som om jag vore utomlands. Tänk ... man behöver ju inte ens åka till sydliga länder för att kunna få ta del av en sådan värme. Om man vill ha sol, värme och bad, så behöver man ju inte resa utomlands för tillfället. Jag hörde av en kollega igår, att den här veckan var den billigaste res-veckan på hela året ... hittills i alla fall. Tydligen var det mycket reor nu på sista-minuten-resor ... och det kan jag ju förstå. För vem vill åka utomlands nu? Nu, när det är sådan värme på hemmaplan. Det känns ju som lite bortkastade pengar, på ett sätt.
Jo ... man får ju själva upplevelsen om man reser bort ... man får se nåt annat än det gamla vanliga ... man får träffa annat folk och man får kanske en pool att bada i. Men jag tycker ändå att om man åker bort för att bara sola och bada ... då känns det som om just nu inte är den allra bästa tidpunkten för det.
Så jag kan förstå att resorna är billiga nu, för det är antagligen fler som tänker på samma sätt och att man därför gärna inte tar någon sista-minuten-resa när man lika gärna kan ligga hemma på sin egen strand och jäsa.
Får se nu hur länge den här värmen håller i sig. Jag vill ju gärna ha värme på min semester också ... och dit är det ju 2,5 vecka. Egentligen skulle det ju behövas lite regn också. Trots att jag verkligen älskar det här vädret, så tycker jag samtidigt att det faktiskt vore rätt skönt med en ordentlig regnskur. Jag älskar sommarregn ... gärna med tillhörande åska. Ett riktigt åskväder är ju bara sååå mysigt!
Fast jag lär ju bli lite nojjig om regnet kommer och det blir kyligare. Då kommer jag ju oroa mig för att inte värmen ska orka komma tillbaka igen ... så därför känner jag ju att det kanske vore bäst att den håller sig kvar över hela sommaren. Fast om jag får önska helt fritt, så vore det skönt om det kom lite regn snart ... och att det sen blir varmt igen lagom till jag ska gå på semester. Det vore toppen!

Av vad jag läst och hört, så verkar de flesta med MS ha svårt för värmen ... de blir sämre i sin sjukdom, alla symtom blir tydligare och de får mer besvär än annars.
Men själv har jag inte känt av några sådana problem alls ... snarare tvärtom. I vintras var det riktigt jobbigt för mig ett tag. Då, när det var kallt och mycket snö ... då blev det så oerhört stelt i benen. Hade riktigt svårt att gå när det var som värst ... och antagligen berodde det på kylan.
Värmen verkar funka mycket bättre för mig i min sjukdom, så därför tycker jag ju också att det är så himla skönt att det nu blivit sommar.

Visst är jag också en sådan person som gärna klagar ... men på värmen kommer jag INTE klaga!
Visst finns det negativa saker med värmen ... som att det är en sån extremt hög temperatur i sovrummet på nätterna ... och att det blir svårt att sova. Men jag tar gärna den hettan nu ett tag ... särskilt om jag tänker tillbaka på den senaste vintern. Vi har ju så kort sommar här i norden, så då tänker jag njuta av varje sekund den är här!

Vill ha semester!

Jag vill ha semester! Jag vill sååå gärna ha semester just nu! I fredags var det ju massor av folk på jobbet som gick på semester och jag kan ju inte säga att jag inte avundades dem lite grann. Särskilt nu, när vädret är så fint också. Då skulle man ju verkligen vilja vara ledig.
Men ... för mig är det hela tre arbetsveckor kvar. Tre låååånga arbetsveckor.
Dock så börjar det ju kännas som om målet närmar sig lite nu, i alla fall. Värre var det för typ tre veckor sen ... då kändes semestern verkligen riktigt långt borta. Men nu ... nu ser jag ledigheten inom en hyfsat snar framtid ändå. Skönt!
Jag känner att jag verkligen behöver semester just nu. Har jobbat väldigt mycket den här våren. Min senaste lediga dag (förutom vid allmänna ledigheter), var den 4:e januari. Alla andra av mina närmaste kollegor har varit lediga mer än mig det senaste halvåret. Så brukar det nog för det mesta vara, i och för sig, men det har känts särskilt tungt nu den senaste tiden ... och så blev jag nekad en dags ledighet i juni ... och då kändes det så hemskt orättvist, eftersom jag varit borta minst av allihop. Har inte varit sjukskriven någonting heller ... och har knappt varit borta för sjukt barn ens. Tror jag varit borta några halva dagar pga barnen, men inte mer än så. Så nu känner jag att jag verkligen gjort mig förtjänt av en månads ledighet ... eller 4 veckor, rättare sagt.
Är sjukt trött för tillfället ... trött på att gå upp först på morgnarna, trött på att jobba och trött på att ställa väckarklockan varenda kväll. Sen är jag rätt trött på vardagsstressen vareviga dag ... jobba, laga mat, diska, tvätta ... och alla inrutade rutiner man har. Ja ... det mesta måste man ju göra även om man har semester ... men det skulle vara skönt att bara ta det lite lugnt ett tag ... och bara ta dagen som den kommer. Längtar så, så, så mycket efter det!
Nåja ... nu är det ju mindre än tre veckor kvar, i alla fall. De första två av dessa veckor, kommer jag nog ägna åt att förbereda allt inför semestern ... se till att alla uppgifter stämmer ... uppdatera lite listor och andra saker, så att min semestervikarie får det så enkelt som möjligt att lära sig jobbet och sen klara av att sköta allt när jag är borta. Sen den sista veckan, så kommer min vikarie ... så den veckan kommer nog gå rätt fort. Då ska jag ju lära honom allt på en vecka ... så då lär jag ju ha rätt fullt upp ... åtminstone i början av veckan. I slutet av veckan, så hoppas jag att han klarar sig rätt bra på egen hand, så då kommer jag nog få det hyfsat lugnt ... förhoppningsvis ... så kan jag varva ner lite grann före jag går på semester. Man ska visst göra det, har jag hört. :o)

Det finns ju ändå fördelar med att gå på semester sent ...

• De flesta har redan haft sin semester och när de börjar komma tillbaka, så har jag allt mitt kvar
• Grundvärmen är oftast högre om man ser till hela dygnet (är ju oftast varmare i augusti än i juni)
• På försommaren, så är det ljusa kvällar, så då har man mycket av dagarna och ljuset kvar när man kommer hem från jobbet.
• När min semester är slut, så är semestern slut för de allra flesta
• Det är kortare tid till nästa års semester (eftersom det inte är så troligt att jag tar lika sen semester nästa år)

Så ... det finns ju en del positivt med att ha sen semester. Den största nackdelen är väl att man blir så avundsjuk på alla människor som försvinner en efter en från jobbet ... och där kom jag på en fördel till med att gå på semester sent ...

• Det är lugnt på jobbet, eftersom de flesta är på semester

Så nu ska jag kämpa på de här sista veckorna, så får jag nog snart min semester, jag också. Ska bli sååå oerhört skönt!

En till dag på stranden

Idag har jag fått ännu lite mer färg ... på armarna ... hm ... åtminstone har de blivit lite mer brunprickiga efter att ha varit så länge i solen. Fräknar, antar jag att det är. Sen HAR jag faktiskt fått en lite mörkare nyans över lag ... men det är nog lite svårt att se för alla utom jag. Benen, är dock fortfarande likbleka. Det är verkligen helt omöjligt för mig att få någon färg på benen. Kan ju ligga i solen hur många timmar som helst, känns det som ... men benen behåller sin vita nyans. Vet inte hur jag ska bära mig åt för att få nån färg där. Men, men ...
Kanske att benen blivit lite gulare i färgen nu ... fast det syns bara när jag är inomhus. När jag sitter i solen, så ser de alldeles kritvita ut. Riktigt irriterande!
Nåja ... idag hade jag faktiskt badkläder på mig ... fast jag badade ju ingenting för det. Jag låg i solen och njöt av värmen ... och lyssnade på folk runtomkring mig. Idag var det faktiskt inte så mycket Stockholmare ... inte på den delen där jag låg, i alla fall. Det var en grupp ungdomar från typ Österbotten (hörde det på dialekten) och efter en stund så kom en grupp Åländska killar i åldern 20-25 år. De diskuterade bland annat åldern, så därför fick jag reda på hur gamla de var. Det var lite lustigt med dessa killar ... de kom dit och satte ner sina grejer på marken och satte på en medhavd radio ... och sen ställde de sig i typ en ring och pratade. Ingen satte sig ner, så jag fattade ju inte riktigt vad de hade till stranden att göra, när de ändå bara kom dit för att prata ... på stående fot. De hade tydligen velat spela volleyboll, men hade ingen boll med sig ... så då gick ju inte det.
Samtalsämnena de avhandlade, var bl a mat ... på olika restauranger i stan ... de pratade om ÅSS (där den ena killen tydligen jobbade) och så pizzor ... eller plåtbröd på Niska och så Micke Björklund. Så kom kladdkaka upp som samtalsämne också ... den ena killen berättade glatt att han faktiskt gjort en kladdkaka härom dagen. De diskuterade även banker ... lite lustigt, eftersom jag själv jobbar på en bank ... och alla utom en av killarna hade "min" bank. Lite politik, kom på tal också. Den ena killen skulle visst på nåt politiskt ungdomsmöte, som han berättade lite om. Fast han gick mer dit för förtäringen, sa han ... vilket kanske i och för sig var en ursäkt eftersom de andra killarna reagerade ... möjligtvis negativt ... när han började berätta om saken.
Haha! Ja, jösses! Jag låter ju som värsta tjuvlyssnaren. Men vad ska man göra när man ligger där ... bara någon meter ifrån ... alldeles ensam. Man kan ju inte bara stänga av öronen, heller. Sen ÄR det ju rätt intressant att lyssna på vad folk har att säga ... nyfikenhet, kallas det visst. ;-)
Min mormor var en sjukt nyfiken människa, så jag har väl lite att brås på ... fast riktigt i hennes klass ... dit kommer jag nog aldrig komma.

Idag blev det lite lunch på stranden också ... pastasallad med kyckling till mig och Viktor och Amanda, som inte var så förtjust i pastasalladen, fick istället pasta med olivolja att äta till kycklingen. Det fanns ju färdigkokt pasta i kylen, så då var det ju inget besvär att bara hälla på lite olja åt henne. Annars brukar jag ju aldrig göra specialkost till någon.
Idag slapp vi påfågelbesök under matstunden också, vilket var rätt skönt.

Amanda äter kycklingvinge

Amanda äter lunch på stranden

Efter några dopp i havet och en stunds lek för barnen ... och efter en lång stund i solen för mig, så packade vi ihop allt och begav oss hemåt igen. Först var vi dock tvungna att skaka av all sand från filten. Det blåste en hel del idag, så filten var alldeles full av sand. Ja, inte bara filten heller, för den delen ... sanden fanns överallt ... på kläderna, på ryggsäckarna, på sandalerna och i våra hår ... så vi fick ju lov att duscha ordentligt sen efteråt.

Innan vi gick ifrån Lilla Holmen, så tog vi en sväng förbi kaninerna. Tog en bild också ...

Viktor tittar på den stora kaninen ... nog den största kanin jag sett ... var av rasen Belgisk jätte

Sen gick vi förbi lekplatsen vid torget på vägen hem också. Där blev Amanda lite lektant åt småbarnen som var där. Hon är ju så snäll och hjälpsam, så hon gick runt och puttade på en cykelkarusell där andra barn satt ... små barn, som inte själva nådde ner till pedalerna. Den ena ... en flicka ... fick Amanda hjälpa ner sen också. Flickan pratade nåt annat språk, sa Amanda, men hon trodde att flickan sagt att hon ville därifrån, så då lyfte Amanda av henne ... och flickan verkade så nöjd av det, så.

Den här helgen har varit riktigt härlig! Skulle ju egentligen behöva städa hemma, men den enda städning jag utfört, var lite dammsugning igår. Känns ju inte sååå lockande att börja städa i den här värmen. Då lockar det mer att dra iväg till stranden.
Men nu är det arbetsvecka igen, så nu blir det inget mer solande på ett tag ... inte före nästa helg, åtminstone ... för efter jobbet orkar jag inte sticka iväg till badstranden.

Blek

Igår kväll, så fick jag en sån plötslig huvudvärk när jag satt här vid datorn. Det var precis som om någon hade gett mig en smäll på huvudet ... så plötsligt kom den. Från ingenting till jätte värk på ett ögonblick. Konstigt.
Fast jag stängde av datorn då och kollade på TV istället ... och sen var nog värken nästan borta när jag lade mig.

Idag är det också fint väder ... dock lite mer mulet än igår ... så det blir nog en tur till stranden idag också. Barnen vill det ... så man får väl passa på nu när det äntligen är sommar, när man är ledig och när det är så vacker väder och varmt. Det är ju nästan som att vara utomlands ... fast man är hemma.
Tydligen verkade solkrämen ha varit oerhört effektiv också, för jag är inget solbränd alls trots flera timmar i solen. Liiite färg, har jag väl kanske fått, men det är nog bara jag själv som märker det. Inte ens röd, blev jag ... vilket i och för sig är en himla tur ... för röd, vill jag ju inte vara. Jag vill vara brun! Men det är i princip omöjligt för mig. Jag får helt enkelt hålla till godo med den nyansskillnaden som jag får. Från blek till mindre blek. Haha.
Utan solkräm, så får jag ju dock mer färg på huden. Då brukar jag bli röd ... som sen övergår till lite brunt. Men ... det gör ju så förskräckligt ont att bränna sig så ... så därför nöjer jag mig nog med detta istället.

Ska väl strax börja göra oss i ordning.